Vinguiden är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida.
Läs mer här
Vindruvan är den enda råvaran som får användas för vintillverkning. Om man istället använder annan frukt och låter den jäsa till en alkoholhaltig dryck kallas den drycken fruktvin.
Det är normalt skillnad på vindruvor vi gör vin på och de druvor vi äter, så kallade bordsdruvor. Bordsdruvorna är normalt större med tunt skal.
Vindruvorna har ett tjockare skal, de är mindre, har ofta högre syra och mer intensiv smak. Skalet är ibland så tjockt att det nästan är svårt att finfördela. Men samtidigt gör skalet att vindruvan är mindre känslig för svalt klimat och sjukdomar. Det skyddar druvan.
Det finns blå druvsorter och gröna. Men det finns också druvsorter som har färgpigment i skalen, men som räknas som gröna, eller gråa (gris) på franska. Pinot Gris är ett sådant exempel. Det ger ofta vita viner, men om man låter musten ligga i skalkontakt, kan vinet få en lätt rosa färg.
Vi räknar med att det finns omkring 800 till 1000 olika druvsorter för vintillverkning. Portugal, Italien, Spanien och Frankrike har flest unika druvor. Många länder i Nya världen har i princip samma druvsorter de gör vin på. Dessa är ofta importerade från Frankrike som alltjämt betraktas som det främsta vinlandet.
Många vindistrikt eller till och med vinländer profilerar sig gärna med en specifik druvsort. Här hittar vi Bourgogne med sin Chardonnay för vitt vin och Pinot Noir för rött vin, Chile har sin blå druvsort Carmenère och Rioja gör sitt röda, populära vin på sin blåa Tempranillo.
Några av de mest odlade druvsorterna idag är Cabernet Sauvignon (blå), Chardonnay (grön), Merlot (blå), Tempranillo (blå) Sauvignon Blanc (grön) och Syrah (blå).
En utmaning är alla synonymer många druvor har. Exempelvis den spanska druvan Tempranillo har uppemot 50 synonymer. Det finns dessvärre få druvor som bara går under ett namn. Viognier (grön) och Cabernet Sauvignon är två druvsorter som nästan alltid kallas just för det och inget annat.
Ett fåtal druvor används till både vintillverkning och produktion av bordsdruvor. Muscat (grön) som odlas i hela världen och franska druvan Rolle (grön) eller Vermentino som den kallas när den odlas i Italien, är sådana exempel. Dessa druvsorter är också lite större till formen och har ganska tunt skal.
Global uppvärmning och klimatkatastrofer kommer även att få konsekvenser för oss vinälskare. Storsäljare som Chardonnay och Pinot noir är i fara eftersom deras smak påverkas av stigande temperature..
Druvan Merlot som är en av Frankrikes vanligaste blå druvsorter odlas på nära hälften av alla vingårdar i regionen Bordeaux. Förutom i Frankrike hittar vi odlingar även i Italien, delar av Östeuropa..
Den druva som flest personer hört talas om, även om den kan vara svår att uttala, är utan tvekan Cabernet Sauvignon. Druvan odlas över hela världen och passar dessutom utmärkt att lagra, vilket bidr..
Vinrankor har odlats i Europa under tusentals år. Men under 1800-talet var det nära att allt försvann. I takt med att man började skeppa vinstockar över Atlanten, från Amerika till Europa, följde ä..
Vinguiden är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här.
