Vinguiden.com
Sveriges största vinguide

Vintips från Systembolagets hela sortiment, direkt i din mejlkorg

Vitt vin

Vitt till fisk? Ja det är så det brukar se ut. Och det faller sig naturligt då den mjälla vita fisken trivs ihop dem friskheten och syran i ett vitt vin. Om man vill ha ett kraftigare vitt vin, kanske har det legat på ekfat några månader, är det helt ok att fundera på annan, kraftigare mat som kyckling, kalv eller till och med lamm med fin kryddning.

Annars är det fisk, fet som mager, eller skaldjur som gäller. Även till aperitif är det vita vinet förträffligt då det normalt innehåller en markerad syra, och syran är bra för att främja aptiten. För det får vi inte glömma, allt vin smakar bättre med mat.

Klicka på pilen för att läsa mer.

3 421 vita viner på Vinguiden

Just nu finns 3 421 stycken vita viner att beställa. Nedan finner du de mest populära vinerna på Vinguiden, vill du se samtliga vita viner? Klicka här.

Populära vita viner

Vad är vitt vin?

Vitt vin är gjort på gröna druvor. Internationellt benämns druvorna ofta vita, men i Sverige går vi på färgen på druvorna och inte på slutprodukten.

Det vanliga när vitt vin produceras är att de gröna druvorna pressas och där musten sedan separeras från druvskalen. Men det går också att producera vitt vin på blå druvor, då tekniken är densamma: man pressar druvorna försiktigt, separerar druvmusten från skalen där färgen sitter, och så sätter man igång jäsningen.

Det vita vinet är per definition friskt, fruktigt och har en bra syra, därför vi också tycker om att konsumera ett glas eller två innan maten. Inte minst då det främjar aptiten. Men det vita vinet passar också bra till lättare maträtter där fisk står i centrum.

Vitt vin är mindre lagringståligt än det röda då vita viner sällan har markerade tanniner, något som är konserverande. Även om det vita vinet skulle ligga i skalkontakt, innebär det inte att vinet nödvändigtvis lakar ur strävhet eftersom den gröna druvans skal innehåller betydligt mindre tanninämnen. Däremot kan det vita vinet få en hel del strävhet då det ligger på ekfat, helst nya, som ofta innehåller en mängd tanniner.

Druvor för tillverkning av vitt vin

De mest kända gröna druvorna det tillverkas vitt vin på är Chardonnay, Riesling, Sauvignon Blanc, Chenin Blanc och Muscat. Men idag har det tillkommit en mängd andra intressanta gröna druvor, från olika delar av världen dessutom.

Idag vet vi också betydligt mer om druvor än någonsin tidigare och det har att göra med att Nya världens idé om att ett vin gärna skulle vara tillgängligt för konsumenten bland annat genom att producenterna satte ut druvans namn på etiketten. Traditionen från Gamla världens producenter hade tidigare varit att i princip aldrig sätta ut druvan eller druvornas namn på etiketten, något som har förändrats med tiden. Inte minst viktigt utifrån ett konkurrensperspektiv.

Grå druvor för vitt vin

Många vita viner är idag tillverkade på en enda druva, något som också är allt vanligare från Nya världen. Men fortfarande finns vita viner som produceras på flera druvsorter, bland annat vita viner från Bordeaux som är en blandning av Sauvignon Blanc och Sémillon. Sedan kan vita viner, liksom röda, vara tillverkade av en enda druva, men av flera olika slags kloner av nämnda druva.

Det finns ytterligare en variant det görs vitt vin på, de druvor som har benämningen Gris efter druvans huvudnamn, exempelvis Grenache Gris eller Sauvignon Gris. Detta innebär helt enkelt att druvorna har en ljust röd färg, men ändå är att betrakta som vitvinsdruvor. Det går att göra lätt rosafärgade viner på dessa druvor om då druvmusten ligger i skalkontakt tillräckligt länge. Det vanliga är emellertid att tillverka ett vitt vin och där macereringstiden, urlakningen, är så kort som möjlig, just för att undvika eventuella missfärgningar.

Andra vanliga druvsorter att tillverka vitt vin på är Muscat, Albariño, Trebbiano, Savagnin, Solaris, Silvaner, Gewurztraminer och Pinot Blanc.

Tillverkning av vitt vin

Det vanliga när man gör vitt vin är att man pressar druvorna som skördats och separerar druvmusten med skalen innan musten ska jäsa och omvandlas till det vi kallar vin. Detta för att vinerna inte ska få de egenskaper druvans skal kan ge, som exempelvis garvsyra, bitterhet och för mycket aromatisk karaktär. När vin tillverkas är balans är a och o.

När sedan druvmusten kommer i kontakt med jäst, naturlig eller tillsatt, inleds en alkoholjäsning och den jäsande musten får efter några dagar en alkoholprocent på allt från elva och uppåt några procent. Redan då har vi ett vin som är mer eller mindre drickbart.

Samtidigt kan man jobba vidare med den jästa musten och klarna och filtrera vinet. Detta görs för att det inte ska ligga sediment kvar i det då det kan uppfattas som att vinet är defekt. Alla vill inte filtrera vinet och då är tanken att vinet ska laka ur ännu lite mer karaktär från grumset. Som vinkonsument gäller då att vara försiktig när det ska hällas upp då man inte gärna vill ha med sedimentet i glaset.

Glaskristaller i det vita vinet

Det vanliga, i synnerhet för det vita vinet, är att det nästan alltid är filtrerat. om det inte är det kan en obehaglig överraskning uppstå, i synnerhet om man ska snabbkyla vinet och då gärna i frysen. Då kan det bildas små kristaller i vinet, det ser ut som krossat glas, men är helt enkelt att vinsyran i vinet reagerar med det kalium som kommer från vindruvan. Detta är ingen defekt, utan går att dekantera bort. Dock ser det mycket obehagligt ut och är alltså något som bör undvikas.

Det går också att tillverka vitt vin på blå druvor. Det mest kända exemplet är Champagne där två av tre druvor som används till bubbeltillverkningen är blå, Pinot Meunier och Pinot Noir. För att då göra ett vitt vin ser man till att pressa druvorna och separera musten från skalen då det är i skalen färgen i druvorna faktiskt sitter.

Från vitt vin till orange

Om man låter druvmusten från gröna druvor ligga i skalkontakt länge, uppemot några månader, kan vinet få en lätt orange ton. Dessa viner kallas då för orange viner och är en mycket gammal tradition som i vissa delar av världen åter tagit till heders.

Att låta det vita vinet ligga i skalkontakt är annars en teknik för att ge vinet en mer komplex karaktär. Vinet får i sina bästa stunder en fruktigare ton, mer bredd i smaken och en liten sträv ton. Annars är det vanligt att låta det vita vinet ligga på jästfällning, sur lie som det kallas på franska och alltmer internationellt. Även detta handlar om att vinet ska få ett större djup i både doft och smak och det mest kända exemplet är champagne, där vinet till och med måste ligga i jästfällning innan det ens får kallas champagne.

I andra delar, som i västra Loire, är det snarare legio än undantag att låta vinet ligga sur lie. Det mest kända distriktet för dessa viner är Muscadet Sur Lie.

Kombinera vitt vin och mat

Vitt vin är oftast torrt och därmed fantastiskt som aperitif eller som välkomstskål då det vita vinet också har en ofta dominerande syrlig karaktär. Syran främjar aptiten och det är därför inte ett dugg konstigt att vi gärna tar oss ett glas innan måltiden.

När det sedan är dags för förrätten växlar vi oftast över till ett lite kraftigare vitt vin, möjligen med ekfatskaraktär eller med mer komplexa toner. Detta för att vinet ska gifta sig med den lite kraftigare maten. Att ändå välja ett vitt vin är naturligt då även förrätten gärna är syrlig till sin karaktär.

Vita viner hela måltiden

Men det går att fortsätta med det vita vinet under hela måltiden, även om varmrätten inte består av fisk. Vita viner med bra bredd i doft och smak, med en liten sträv ton och med ekfatskaraktär, går alldeles utmärkt även till kötträtter som kyckling, fågel, kalv och möjligen lamm. Men då får man vara försiktig med både kryddning och tillbehör, det får aldrig bli för kraftigt och rätterna ska gärna ha en extra skjuts med syra för att matcha det vita vinet.

Sedan är det dags att avsluta måltiden med en dessert som ofta är både fruktig och syrlig. Då är det bara att plocka fram det vita vinet som per automatik gärna har en fin syra och är fruktigt, ett giftermål som ofta blir en succé.

Tänk på att servera det vita vinet gärna kylskåpskallt upp till tolv grader. För varmt och vinet blir alldeles för jolmigt och den friska, fruktiga känslan går därmed förlorad.

Så här beställer du vin

Välj dina viner och klicka beställ, så läggs de i varukorgen. Härifrån kommer du vidare till Systembolaget där du slutför din beställning. Du väljer i vilken butik du vill hämta och betala dina viner. Du kan även välja hemleverans. Enkelt, tryggt och fullständigt lagligt.

  • Sök, hitta och välj ditt vin

  • Lägg i korgen och beställ

  • Hämta och betala på valt systembolag

Anmäl dig till Vinguidens nyhetsbrev!

Anmäl dig här.
Få gratis vintips ur Systembolagets hela sortiment.