Österrike är ett land med långa vintraditioner, men landet skakades av en stor skandal 1985 som lämnade efterdyningar i nära två decennier. Mindre nogräknade producenter använde små mängder dietylenglykol som sötningsmedel i billiga viner. En del av dessa såldes i bulk till dåvarande Västtyskland för buteljering och ett tyskt laboratorium upptäckte inblandningen och skandalen var ett faktum. Trots att fusket bara gällde billiga viner så dog den österrikiska vinexporten ut totalt och viner från Österrike förbjöds i en del länder samtidigt som de ansvariga dömdes till fängelsestraff och stora skadestånd. Som respons införde Österrike Europas strängaste kvalitetslagar för vinproduktion, men det dröjde ända till 2001 innan vinexporten återhämtat sig till 1985 års nivåer.
Med de nya EU-reglerna delas vin i Österrike upp i 1. Vin utan geografisk indikation (tidigare bordsvin) – detta är den enklaste klassen och druvorna kan komma vart som helst ifrån i Österrike. 2. Vin med geografisk indikation (tidigare lantvin) – det måste anges från vilken region druvorna kommer samt 3. Vin med skyddat ursprung, Qualitätswein. I denna kategori ingår 9 stycken DAC – Districtus Austriae Controllatus, som kan liknas vid det franska AOC, det vill säga vin märkt med DAC får endast innehålla tillåtna druvor och ska produceras i enlighet med områdets DAC-regler. Regionen Wachau har en egen organisation – Vinea Wachau Nobilis Districtus, grundad 1983 och står utanför DAC-systemet.
I kategori 3 ingår även prädikatsystemet, som är mycket likt den tyska motsvarigheten. Prädikat utgår ifrån mustvikt, som är densiteten av socker i druvmusten. Koncentrationen av socker bestämmer alkoholhalt och sötma i det färdiga vinet.
Riesling har sannolikt sitt ursprung längs Rhenfloden i nuvarande Mosel och Rheingau i Tyskland. Den nämns även tidigt i Alsace. Druvan trivs bäst i svala klimat och ger fruktiga viner med hög syra. Riesling är mycket känslig för terroir och man kan producera allt från väldigt torra viner till mycket söta viner från druvan. Riesling från Österrike karakteriseras ofta av lite mer fyllighet än viner från Rheingau. När tysk riesling från Rheingau mer karakteriseras av citrusfruktighet och gröna äpplen, så finns det oftare mer mogen frukt och en dragning åt stenfrukt i torr österrikisk riesling.
Grüner veltliner är Österrikes nationaldruva. Det är en naturlig korsning mellan savagnin (traminer) och grün muskateller (st. georgen), en druva med ett unikt DNA och den enda kända överlevaren från en tidigare druvsort. Grüner veltliner uttrycker ofta en karakteristisk mineralitet och örtighet i vinerna. Det finns ofta citrusfruktighet med dragning åt grapefrukt. Grüner veltliner ger viner med hög syra, om än inte lika hög som i viner från riesling. Förutom i Österrike odlas den i Alto Adige i norra Italien, men det är också en druva som ökar i popularitet och odlas även i exempelvis USA och på Nya Zeeland och kallas i nya världen ofta bara GV eller gruvee.
av David Björkén, sommelier
Klicka här för passande kycklingrecept
