Vulkanisk variation

Vulkanvin – begreppet har något mystiskt och mytiskt över sig, men vad innebär egentligen vulkanisk jordmån? Och hur präglar den vinrankorna och vinet? Vinguiden har svaren.

Vad är vulkanisk jord?

Vulkaniska jordar bildas när vulkaniskt material, som aska och lava, bryts ner över tid. De finns på platser där det finns eller har funnits aktiva vulkaner. Basalt är den vanligaste vulkaniska bergarten på Jorden. Tuff är en mer porös jordmån som består av vulkaniska utbrottsprodukter, alltså aska. Vulkaniska jordar skiljer sig från andra jordtyper genom sin porösa struktur och rika mineralinnehåll. I områden med aktiva vulkaner läggs det då och då ny aska över marken, vilket hjälper till att bevara jordens goda egenskaper.

Oftast bördig men stor variation

Vulkanjordar är som sagt ofta mycket näringsrika, särskilt om de vittrat sönder och blandats med nedbrutna växter. Många människor runt om i världen är beroende av vulkanjordarna för sin försörjning. Samtidigt är ”vulkanisk jord” inte en exakt vetenskaplig term. Några jordar, där vulkaner är aktiva, är bara några minuter gammal, andra bildades för hundratals miljoner år sedan. De yngre vulkanjordarna kan vara karga och näringsfattiga och är därmed svårare att odla i. Vinrankan är dock en av få grödor som kan klara sig i sådan jord.

Vulkaniska vingårdar

Etna – aktiv och trendig

Etna är Europas högsta aktiva vulkan och är belägen vid den italienska ön Siciliens östra kust. Vulkanen reser sig drygt 3 300 meter över havet och vinrankor odlas på upp till 1 000 meters höjd. Etna hade sitt kraftigaste kända utbrott 1669 och har även under 1900-talet haft stora utbrott, bland annat 1971. Vulkanen är ofta i ett åtminstone milt eruptionstillstånd, med flera mindre utbrott per år. Etnas sluttningar är bördiga och lämpar sig väl för olika typer av odlingar, inklusive vin. Jordmånen varierar och just nu är de röda och vita vinerna härifrån mycket uppskattade och trendar världen över.

Testa:

2022

DeAetna Rosso Terra Costantino

Nyanserad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, kakao, rökig mineral, mogna jordgubbar, kanel och pomerans.

750 ml - 13.5% - Sockerhalt <0,3 g per 100 ml

189 kr

Santorini – ung och karg

Santorini var tidigare en enda stor vulkanö, men efter ett våldsamt utbrott på 1600-talet f.Kr. återfinns bara en yttre ring, caldera, som gett ögruppen dess cirkelrunda utseende. Huvudön heter Thera och här finns de flesta vingårdarna. Santorinis vulkanjord är mager och består av lava, tuff och pimpsten. Här saknas rinnande vatten och det är därför nästan bara vinrankor som kan odlas. Vita viner med hög syra är den vanligaste vinstilen som kommer ur den karga, askgrå jorden.

Testa:

2023

Estate Argyros Santorini Assyrtiko

Färgen är kristallklart gul, vinet har doft och smak av färsk mogen citrus, citrongräs och örter.

750 ml - 14% -

329 kr

Azorerna – svart basalt

Portugisiska ögruppen Azorerna består av nio vulkanöar där Pico är den största. Den bildades för 270 000 år sedan och består av svart basalt. Jord måste tas in från andra öar för att det överhuvudtaget ska gå att odla på Pico, och vinrankor är en av få grödor som trivs. Vitt syrarikt vin av olika lokala druvsorter är den vanligast.

Testa:

2023

Arinto dos Açores António Maçanita

Vinet är gjort på druvan Arinto och har en frisk och fräsch smak med inslag av citrus och mineral. 

750 ml - 12% -

329 kr

Soave – gammal vulkanjord

I nordöstra Italien hittar vi Soave, vars östra del är känd för vulkanisk jord som har 50–90 miljoner år på nacken. I och med att området har gått igenom flera geologiska tidseror har jorden där olika sammansättning som följd. Jorden med mest vulkaniskt innehåll anses av vinmakarna ge mer komplexa viner med många olika inslag. Västra Soaves kalkrika jordar ger mer syrarika, strama viner eftersom kalken är näringsfattigare än den vulkaniska jorden.

Testa:

2024

Pieropan Soave Classico

Äpple, persika och lite mandeltoner i en snyggt honungslen stil med frisk syra i eftersmaken. Dessutom ekologiskt. Fram med en skaldjurspasta.

750 ml - 12% - Sockerhalt <0,3 g per 100 ml

149 kr

Beaujolais – ”nyupptäckt” blå lavasten

I franska Beaujolais har jordmånen på sistone utforskats och nyligen utsetts till UNESCO Global Park. Bland annat har blå lavasten, ”pierre bleue”, definierats som en av de bästa jordarterna för distriktets mest kraftfulla viner. Lavastenen bildades för 400 miljoner år sedan men har bibehållit sin struktur eftersom inga glaciärer nådde området under istiden.

Testa:

2022

Château des Jacques Morgon Côte du Py

Rik och komplex i elegant stil. Ren frisk vital frukt med inslag av körsbär, örter och fat. Lång lagringspotential.

750 ml - 14% -

319 kr

Anders Melldén