Vulkanvin – begreppet har något mystiskt och mytiskt över sig, men vad innebär egentligen vulkanisk jordmån? Och hur präglar den vinrankorna och vinet? Vinguiden har svaren.
Vulkaniska jordar bildas när vulkaniskt material, som aska och lava, bryts ner över tid. De finns på platser där det finns eller har funnits aktiva vulkaner. Basalt är den vanligaste vulkaniska bergarten på Jorden. Tuff är en mer porös jordmån som består av vulkaniska utbrottsprodukter, alltså aska. Vulkaniska jordar skiljer sig från andra jordtyper genom sin porösa struktur och rika mineralinnehåll. I områden med aktiva vulkaner läggs det då och då ny aska över marken, vilket hjälper till att bevara jordens goda egenskaper.
Vulkanjordar är som sagt ofta mycket näringsrika, särskilt om de vittrat sönder och blandats med nedbrutna växter. Många människor runt om i världen är beroende av vulkanjordarna för sin försörjning. Samtidigt är ”vulkanisk jord” inte en exakt vetenskaplig term. Några jordar, där vulkaner är aktiva, är bara några minuter gammal, andra bildades för hundratals miljoner år sedan. De yngre vulkanjordarna kan vara karga och näringsfattiga och är därmed svårare att odla i. Vinrankan är dock en av få grödor som kan klara sig i sådan jord.
Etna är Europas högsta aktiva vulkan och är belägen vid den italienska ön Siciliens östra kust. Vulkanen reser sig drygt 3 300 meter över havet och vinrankor odlas på upp till 1 000 meters höjd. Etna hade sitt kraftigaste kända utbrott 1669 och har även under 1900-talet haft stora utbrott, bland annat 1971. Vulkanen är ofta i ett åtminstone milt eruptionstillstånd, med flera mindre utbrott per år. Etnas sluttningar är bördiga och lämpar sig väl för olika typer av odlingar, inklusive vin. Jordmånen varierar och just nu är de röda och vita vinerna härifrån mycket uppskattade och trendar världen över.
Testa:
Santorini var tidigare en enda stor vulkanö, men efter ett våldsamt utbrott på 1600-talet f.Kr. återfinns bara en yttre ring, caldera, som gett ögruppen dess cirkelrunda utseende. Huvudön heter Thera och här finns de flesta vingårdarna. Santorinis vulkanjord är mager och består av lava, tuff och pimpsten. Här saknas rinnande vatten och det är därför nästan bara vinrankor som kan odlas. Vita viner med hög syra är den vanligaste vinstilen som kommer ur den karga, askgrå jorden.
Testa:
Portugisiska ögruppen Azorerna består av nio vulkanöar där Pico är den största. Den bildades för 270 000 år sedan och består av svart basalt. Jord måste tas in från andra öar för att det överhuvudtaget ska gå att odla på Pico, och vinrankor är en av få grödor som trivs. Vitt syrarikt vin av olika lokala druvsorter är den vanligast.
Testa:
I nordöstra Italien hittar vi Soave, vars östra del är känd för vulkanisk jord som har 50–90 miljoner år på nacken. I och med att området har gått igenom flera geologiska tidseror har jorden där olika sammansättning som följd. Jorden med mest vulkaniskt innehåll anses av vinmakarna ge mer komplexa viner med många olika inslag. Västra Soaves kalkrika jordar ger mer syrarika, strama viner eftersom kalken är näringsfattigare än den vulkaniska jorden.
Testa:
I franska Beaujolais har jordmånen på sistone utforskats och nyligen utsetts till UNESCO Global Park. Bland annat har blå lavasten, ”pierre bleue”, definierats som en av de bästa jordarterna för distriktets mest kraftfulla viner. Lavastenen bildades för 400 miljoner år sedan men har bibehållit sin struktur eftersom inga glaciärer nådde området under istiden.
Testa:
Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltiga drycker och riktas sig till dig som fyllt 25år. Om du går vidare intygar du att du är över 25 år.
Vinguiden använder cookies och behandlar personuppgifter för att leverera tjänster till dig, vidareutveckla våra tjänster, tipsa dig om relevanta viner och ge dig relevant marknadsföring hos oss eller via Facebook och Google.
