HEM

Liten svart knöl sätter Kroatien på gastrokartan

Kroatien har gjort en succéartad resa i kulinariska sammanhang. Inte bara för att den lilla svarta knölen, tryffeln alltså, tillsammans med ostron, nu placerat landet på den gastronomiska kartan. Utan också för att landets viner vinner anseende. Världen över.

För snart 15 år sedan hittade Giancarlo Zigante världens största tryffel i norra Kroatien, en vit tryffel som vägde 1310 gram. Samtidigt satte fyndet inte bara Kroatien på den gastronomiska kartan, utan även restaurangen, Zigante, där jag nu befinner mig.

Hela stället andas lite Centraleuropa, det är klassiskt elegant, det strama som möter Medelhavets charm, det liksom sitter i väggarna. När serveringspersonalen uppenbarar sig i vita handskar blir man varse att det inte är en dussinkrog ute i den kroatiska landsbygden. Nu kan man kanske tycka att det är höjden av pretentioner när serveringspersonalen på denna krog mitt i den kroatiska landsbygden, är klädd i just vita handskar. Eller så lutar man sig tillbaka och låter sig förföras. Inte minst av tryffeln.

För det är en fullkomligt förträfflig meny som presenteras för mig och varje rätt är en överraskning som försätter mig i ett närmast magiskt tillstånd.

Exklusiva råvaror

Nu har Kroatien det senaste decenniet gått från klarhet till klarhet när det kommer till vad som sker i köket. Tryffeln är en produkt landet har begåvats med, ostronen är en annan. Ostronodlingen utanför Pelješac har gett foodies världen över ytterligare en anledning till att åka hit då förutsättningarna är optimala för världens godaste blötdjur. I alla fall om man ska tro de lokala odlarna.

‒ Bukten har tack vare sina strömmar och det mycket salta vattnet de bästa betingelserna. Ostronen får en mycket speciell smak och det bästa är att äta dem helt råa, så att man verkligen känner havssmaken, förklarar Mario Pejić, ostronodlare när vi sitter i den ranka båten.

Att dra upp ostronen direkt ur havets botten och sleva i sig dem, är ingen dum idé. Det är galet gott! När det kommer till blåmusslorna däremot blir jag mer tveksam. Men efter en kort tillrättavisning från Mario, fångar jag upp några och gör samma sak. Jag hinner se framför mig både magsjuka och inställda vingårdsbesök. Men icke då, tvärtom, gott så det förslår och först när han drar igång motorn igen, slutar jag att äta.

Unika ursprungsviner

Nu är ju Kroatien inte bara ostron och tryffel. Det finns som bekant vin också, massor av vin, vin på Plavac Mali, Istarska Malvazija, Posip, Grasevina, Babic och Grk. Och internationella druvsorter som Chardonnay, Cabernet Sauvignon och Pinot Noir. Men jag tror det bästa är att stanna bland de inhemska, just för att de är inhemska, unika, sällsynta. Och det vi kommer att se mer av. Kontradiktoriskt? Nej, vi söker oss mer och mer till viner med unikt ursprung, viner med en unik särprägel och då står inte alltid ytterligare ett vin på fatlagrad Chardonnay högt i kurs. Därför blir länder som Kroatien intressanta. Förutsatt att vinet är välsmakande, välproducerat och välkomnande.

Under de resor jag företagit till Kroatien har jag inte slutat att imponeras. Nyligen på en vinkonferens i Split hittade jag för tredje resan i rad, nya favoriter, ett vitt vin på Grasevina där, ett på Crljenak Kaštelanski, som numera går under namnet Tribidrag i landet, här. Gott och användbart. Och unikt!

Att landet nu placerar sig på topp när det kommer till vin- och matintresserade turister, är med andra ord inte ett dugg förvånande. I takt har också den kroatiska vinindustrin växlat upp, både på att tillverka viner i toppklass, men också på att ta hand om kunskapstörstande vinturister.

Något som bådar gott inför för en snar framtid.

Spännande vita viner från Kroatien just nu:

Grasevina
2012
Grasevina
Fruktig ton, lätt med inslag av ananas, aprikos i fräsch ton. I smak bra fruktighet, tydlig mognad men med bra syrlig karaktär, liten bitter ton och med bra äppelfrukt i avslut.
750 ml - 12.40% -
127.00 kr
Stina Posip
2013
Stina Posip
Inslag av tropiska frukter, lite fat, aningen fruktsötma med lime och grape. I smak frisk ton, åter tropiska frukter, lite vit persika, aningen kryddig i lite simmig stil och viss eldig ton i avslut.
750 ml - 13.50% -
234.00 kr
Zlatan Otok Posip
2013
Zlatan Otok Posip
Fin balans med påtagligt fruktig karaktär, bra syrlig ton, frisk frukt med inslag av järn. I smak ett uns mineralitet, fattoner, örtig, närmast blommig karaktär, i synnerhet i avslut.
750 ml - 13.5% -
232 kr


Du kanske även vill läsa dessa

Spaningsarbete bakom druvas ursprung

Spaningsarbete bakom druvas ursprung

Vilken druva är Zinfandel, egentligen? Har den släktskap med italienska Primitivo? Fanns den tidigare någon annanstans? Dessa och en rad andra frågor ställde sig professor Carol Meredith och fann et..

Läs mer
Världens bästa vitvinsdruva

Världens bästa vitvinsdruva

Den lever på sin storhet, denna världens mest kända vitvinsdruva. Storhet så till vida att flera vinproducenter runt om i världen anstränger sig extra med den. Och gör stora viner. Men allt stort be..

Läs mer
Ska du ha en jänkare? Fem amerikanska drycker fö..

Ska du ha en jänkare? Fem amerikanska drycker fö..

Dags att fira med amerikanska drycker! The land of the free and the home of the brave – den amerikanska nationaldagen, 4th of July, är på intåg, och vad passar då bättre än att skölja ner med något ..

Läs mer
Otippade vinländer – guldkorn du inte får missa!..

Otippade vinländer – guldkorn du inte får missa!..

Låt oss prata vinländer. Nu ska du få höra något spännande. Det finns faktiskt en uppsjö av högst otippade länder som verkligen kan det här med vin. Är du redo att tänja lite på gränserna? Låt Frank..

Läs mer
Magisk chardonnay från andra sidan jordklotet

Magisk chardonnay från andra sidan jordklotet

En entusiastisk guru och en perfekt plats för vinodling – och vips, här är resultatet från Nya Zeeland. – River Delta Chardonnay är ett riktigt litet charmtroll förpackat i en modern design. V..

Läs mer
Dygnets temperaturskillnader avgör vinstil

Dygnets temperaturskillnader avgör vinstil

Mountain wines, bara begreppet låter spännande, närmast mytiskt. Men är det per automatik bra? Det skulle i så fall vara för de stora temperaturskillnaderna mellan dag och natt, på engelska diurnal ..

Läs mer