Rioja är känt och berömt för sina röda viner, men här finns även intressanta vita alternativ. Två olika linjer produceras, den ena är mer försiktig med fatkaraktären till förmån för frukt och fräschör. Den andra är den klassiska stilen där druvan Viura ligger länge på fat och ger ett utvecklat och spännande vin. Så bra att amerikanska vinjournalister har givit vinet allra högsta poäng.
Vi konsumenter har även hittat tillbaka till Rioja när det gäller röda viner. Johan Franco Cereceda provar både vitt och rött – ett av de vita med extra tyngd och ett klassiskt rött med toner av fat, vanilj och dill som sig bör.
Vinguiden avslutar resan i Rhône med ett besök i Condrieu, ett litet distrikt i norr med ett 80-tal vinbönder och en liten, exklusiv produktion. Här gäller vitt fullt ut och druvan är Viognier.
Condrieu producerar alltså enbart vita viner och man gör det i olika två olika skolor.
Den traditionella stilen ger kraftfulla viner med en tyngd som ställer krav på att ackompanjeras av mat, medan den moderna stilen står för en lättare elegans och fräschör. Oavsett skola är jordmånen skiffer som bidrar till en mineral karaktär.
Mistralvinden friskar i när Vinguiden besöker Cornas, det lilla och relativt okända distriktet i norra delen av Rhône. Men nu är det dags att sätta Cornas på kartan. Här finns ett 30-tal vintillverkare och druvan som gäller är Syrah.
En intressant jordmån av granit, läget, vinden och en småskalig filosofi ger kraftfulla och komplexa viner som resultat. Samtidigt med en elegans. Men ha inte bråttom, låt vinerna ligga några år för bästa upplevelse.
Från Veneto i norra Italien kommer en grupp röda viner med något av samma grund. Valpolicella, med samma namn som trakten, är det bordsvinet, medan amarone är den smakintensiva kändisen med hög popularitet. Intensiteten kommer av sen skörd och torkade druvor som nått russinkaraktär.
Något av ett mellanting är ripasso, en vintyp där jästrester från tillverkningen av amarone utnyttjas för att höja koncentrationen på vinet. Låter man däremot druvorna torka på rankan går vi ett steg längre än amarone, nämligen till recioto och ännu mer sötma. Intressant och variationsrikt.
Johan Franco Cereceda presenterar och provar de fyra röda stilarna från Veneto.
Nu handlar det om Nya världen, alltså vinvärlden utanför Europa, och även här finns olika skolor. Äldre tradition ställs mot ny filosofi. Temat är Sydafrika när Vinos dukar upp och provar fyra olika viner.
Den nya skolan inom sydafrikansk vinproduktion skiljer sig en hel del från den gamla och ger annorlunda viner. Unga vinmakare med nya idéer och kreativitet använder andra druvor och har en annan inriktning. Resultatet är lättare och lite mer eleganta viner än de traditionella.
Häng med Vinos i vår webb-tv och titta närmare på två vita och två röda viner som representerar den nya skolan på ett intressant sätt.
Nu lyfter vi fram roséviner av helt annan typ än de lätta blekrosa sommarvinerna. Det här är rosé som funkar fint året runt, smaken är stor och komplexiteten en helt annan. Matviner, helt enkelt. Smörstekt hälleflundra och rostade nötter, tänker vi.
Mannen bakom Garrus, världens dyraste rosé, och tre andra rosa kvalitetsviner är Sacha Lichine i Provence. Rätt satsningar inom vingårdsarbete och skördeuttag har gett stora viner med riktigt gyllene rosa toner.
Är vinerna värda pengarna? Vi testar.
Provence har satt trenden för rosé med sina laxrosa viner, men det finns ett intressant alternativ – Tavel. Det är ett litet klassiskt vindistrikt på 1 000 hektar i södra Rhône och här görs roséviner med kraftigt rosa färg.
Druvsorterna är desamma, skillnaden ligger i längre macereringstid med must som legat i skalkontakt för att utvinna så mycket färg som möjligt. Enligt Tavels klassificering får vinet helt enkelt inte vara för ljust.
Jordmånen i Tavel är också speciell. Stora områden är täckta av runda, mjuka stenar, les galets, som fångar upp dagens sol och ger värme under natten. Det bidrar förstås till karaktären. Tavel levererar viner för matbordet, det är riktigt bra matviner.
För att citera vinbönderna: Det här är inte rosé, det är Tavel.
Vad hände egentligen 1956, som så dramatiskt ändrade förutsättningarna för odlare och bönder i Gigondas i södra Rhône? Vi kan berättar om naturens nycker som förändrade allt.
Vinguidens resa till Rhône tar oss med till just Gigondas, distriktet i Rhône som borde vara betydligt mer känt. Här görs nämligen riktigt bra vin. Gigondas satsar på kvalitet och egen stil, snarare än marknadsanpassning.
Hela 99 procent av vinproduktionen handlar om röda viner och resten, en verkligt marginell del, är rosé. Vitt vin tillåts inte inom distriktet, men intresse finns och bollen är satt i rullning. Fler och fler vinmakare satsar på vitt under etiketten Côtes de Rhône. Men snart, som Vinguidens Johan Franco Cereceda säger i webb-tv-klippet, kan man sannolikt skriva Gigondas även på de vita vinerna, som är riktigt intressanta.
Fastän det odlats vin här i över 2000 år så förändrades allt den där katastrofala sommaren 1956.
Mer om Rhône:
Reportage: Rhône – mångfald med hög kvalitet
Reportage: Gigondas – terroir hellre än marknad
Reportage: Lirac skriver nytt kapitel
Aktuellt: Diffust vinområde med stor potential
Vintips från Rhône
Podcast: Resan till Rhône
Nätterna är svala och jordmånen är en 150 miljoner år gammal havsbotten.
Vi talar om Chablis, vindistriktet nära Champagne, där vinerna får en frisk syra och en påtaglig mineralitet.
När skillnader i skördeuttag och vinifiering har fått göra sitt, presenterar Chablis fyra olika stilar och klasser. Johan Franco Cereceda provar två viner ur klasserna Chablis och Chablis Premier Cru. Krispig syra följs av äppelkaraktär och djupare smak.
