Espiritu de Chile Special Reserve är det perfekta mötet mellan den franska, uttrycksfulla och eleganta Cabernet Sauvignon och Chiles nationaldruva Carménère, som ger vinet en unik stil med en alldeles särskild fyllighet och fruktighet.
Kort och gott Chile i en flaska!
Espiritu de Chile Special Reserve har en inbjudande djupröd färg. En intensiv fruktig och pepprig doft med en nyanserad smak av mogna mörka bär, kryddor, choklad och välbalanserade tanniner. Den subtila och eleganta eftersmaken kommer från att vinet fått vila på ekfat. Dess smakfulla karaktär gör det till en utmärkt kompanjon till både pasta, kött och mustiga vegetariska rätter.
I Curicó Valley, straxt söder om Santiago finner man den familjedrivna vingården Aresti. Den drivs av andra generationens vinproducenter, de två systrarna Begoñia och Ana Maria Aresti. Vingården grundades 1951 med drömmen att sätta Chiles viner på kartan och visa världen vad riktiga chilenska viner är, något man verkligen kan säga att de lyckats med då viner från Aresti idag finns i över 30 länder världen över!
Solen som har en viktig roll i vintillverknings-processen har hedrats med en plats på vinets etikett. Symbolen härstammar från Chiles ursprungsbefolkning i norr och betyder just Sol.
”We are very happy with this new launch. Our brand Espiritu de Chile represents a lot for us. It was created by our father to be launched globally. Nowadays is being sold with big success in more than 30 markets around the world. We hope for a great success in the Swedish market.”
Begoña Aresti
nr 72704 | 750 ml | 13,5% | 79 kr
Espiritu de Chile Special Reserve – det chilenska mötet mellan den franska, uttrycksfulla och eleganta Cabernet Sauvignon och Chiles nationaldruva Carménère, som ger vinet en unik stil med en alldeles särskild fyllighet och fruktighet.
Espiritu de Chile Special Reserve har en inbjudande djupröd färg. En intensiv fruktig och pepprig doft med en nyanserad smak av mogna mörka bär, kryddor, choklad och välbalanserade tanniner. Den subtila och eleganta eftersmaken kommer från att vinet fått vila på ekfat. Dess smakfulla karaktär gör det till en utmärkt kompanjon till både pasta, kött och mustiga vegetariska rätter.
I Curicó Valley, straxt söder om Santiago finner man den familjedrivna vingården Aresti. Den drivs av andra generationens vinproducenter, de två systrarna Begoñia och Ana Maria Aresti. Vingården grundades 1951 med drömmen att sätta Chiles viner på kartan och visa världen vad riktiga chilenska viner är, något man verkligen kan säga att de lyckats med då viner från Aresti idag finns i över 30 länder världen över!
Chile och Argentina är två populära vinländer med en intressant historia som är sammanvävd med historiska tillfälligheter och den industriella revolutionen. Nationaldruvor i de två länderna är carménère i Chile och malbec i Argentina, men druvorna har i själva verket sitt ursprung i Frankrike och utgör två av de sex ursprungliga Bordeauxdruvorna, tillsammans med cabernet sauvignon, cabernet franc, merlot och petit verdot.
Chile och Argentina är två populära vinländer med en intressant historia som är sammanvävd med historiska tillfälligheter och den industriella revolutionen. Nationaldruvor i de två länderna är carménère i Chile och malbec i Argentina, men druvorna har i själva verket sitt ursprung i Frankrike och utgör två av de sex ursprungliga Bordeauxdruvorna, tillsammans med cabernet sauvignon, cabernet franc, merlot och petit verdot.
Under senare delen av 1800-talet hade ny sjöfartsteknologi ersatt de gamla segelfartygen. Detta medförde att de transatlantiska resorna kunde förkortas avsevärt. I USA fanns en endemisk art av vinlus som levde i symbios med de nordamerikanska naturliga vitis-arterna. De europeiska vinrankorna av familjen vitis vinifera var dock inte resistenta mot vinlusen, men innan ångfartygens tid så överlevde den inte den långa resan över Atlanten. Med de moderna snabbgående ångfartygen importerades dock vinlusen (Daktulosphaira vitifoliae, förr Phylloxera vastatrix) under början av 1860-talet till Europa. Den spred sig snabbt och infekterade vinodlingar med start i södra Frankrike. I slutet av 1800-talet var de flesta av Europas vinodlingar påverkade. En konsekvens blev att odlingar av carménère och malbec i högre grad ersattes med ympade stockar av cabernet sauvignon, merlot och andra mer populära druvsorter. Carménère utrotades nästan helt och malbec förde en tynande tillvaro och den stora frosten i Bordeaux 1956 blev ännu ett hårt slag mot malbecdruvans tillvaro i Frankrike. Numera odlas den till viss del i Bordeaux, men även i Cahors (där den har sitt egentliga ursprung) och i Loiredalen där den kallas cot.
Det är dock i nya världen som såväl carménère som malbec vunnit ny mark. Under många år trodde man att det var merlot som man odlade i Chile. Den skiljde sig något från merlot i fråga om exempelvis mognadstid, men man antog att det rörde sig om en lokal variant av merlot. Först under 1990-talet kunde man visa att den chilenska ”merlotdruvan”, i själva verket var carménère och under senare delen av 90-talet har den fått status som en inhemsk varietet och den odlas mycket framgångsrik i Chile.
av David Björkén, sommelier
Högklassiga druvor och ett synnerligen väl anpassat klimat för vinframställning har bäddat för de framgångar som Chilenska viner under senare år uppnått. Under 90-talet har flertalet Chilenska viner nått den absoluta världstoppen och vunnit pris efter pris på de internationella vinmässorna. De högklassiga druvorna fick dock vänta onödigt länge på att behandlas som de förtjänar då tillverkningen inte anpassades efter moderna förhållanden förrän under 70-talet.
De chilenska vinerna görs, som väldigt få i världen, på vindruvor från naturliga vinstockar. Det innebär konkret att de inte är ympade utan växer på sina egna rötter. Naturliga vinstockar blir betydligt äldre än ympade och på så sätt kan vin framställas mycket längre på samma planta. Ju äldre planta, desto bättre kvalitet på vinet.
Vinlusens härjningar i Europa
I många andra delar av världen härjades vinodlingarna under 1800-talet slut så svårt av skadedjuret vinlusen att endast ympade plantor därefter har fått planteras. De europeiska vinodlingarna härstammar i stort sett samtliga från sticklingar av amerikanska plantor efter att i princip ha ödelagts av vinlusen under en tjugoårsperiod. Anledningen till att just de Chilenska vinstockarna klarat sig undan vinlusen är landets isolerade läge mellan berg och hav. Förutom Chile är det i princip bara Argentina och Camargue i södra Frankrike som klarat sig från vinlusen.
Franska druvor ger god kvalitet
De Chilenska vinproducenterna är mycket inspirerade av modern vinframställning från vinländer som Frankrike, USA och Australien. Druvorna som vinet framställs på är franska och fördes in i landet av sjöfarande Chilenare som upptäckt hur fin druvkvalitet europeiska vinstockar gav. Utmärkande för de Chilenska rödvinerna är en mycket tydlig karaktär. Vinodlingarna ligger på väldigt olika höjd, med olika klimat, vilket också påverkar smak och karaktär. I de hetare områdena längre ner går det bra att framställa viner med mer tropisk sötma i smaken medan vinet som odlats högre upp i bergen blir friskare.
Försäljningen ökar stadigt
I Sverige är de Chilenska vinerna inte tillnärmelsevis bland de mest populära, men trenden är att vi dricker mindre och mindre vin från de traditionella europeiska vinländerna och mer vin från övriga nyare vinländer som Chile, Sydamerika och Argentina. Under hela nittiotalet har försäljningen av Chilenska viner ökat stadigt och låg förra året på 7 788 494 liter. Det i särklass mest populära Chilenska vinet är Gato Negro Cabernet Sauvignon som ensamt står för 1 812 313 liter av den totala försäljningen. I Norge däremot toppar de Chilenska vinerna försäljningsstatistiken och Gato Negro är det mest sålda vinet i landet.
Text: Jenny Sandström, Inovit
Foto: Lina Eidenberg
Chilenska receptförslag från MeraMat.com:
Empanadas (små halvmånformade pajer som nästan alltid serveras före en större måltid i Chile)
Ceviche (en klassisk chilensk rätt med råmarinerad fisk)
Redan på 1500-talet odlades det vin i Chile. Men inte förrän 1985 började man målmedvetet satsa på att utveckla viner av god kvalitet och hitta en marknad utanför landet. Under 1998 såldes vin för 525 miljoner dollar, framförallt till USA, England och Japan, eller mer än 230 miljoner liter. Detta ska jämföras med 1987, då man exporterade 14 miljoner liter. Idag är Chile alltså ett vinland att räkna med, och man har etablerat sig i mer än 90 länder. Utbudet är enormt, men i detta kan man urskilja några linjer, som det nya Carmenerevinet och en ekologisk produktion i startfasen. Klimatet i de centrala delarna av landet är mycket bra ur vinodlarens synpunkt. En bra balans mellan ljus, fuktighet, temperatur och jordegenskaper gör vinet lättodlat och druvorna smakrika. Nyligen har man upptäckt att detta kan ge även andra fördelar, däribland att det inte innebär några större svårigheter att minska på användningen av pesticider och konstgödning. Flera av vinhusen har nu börjat utveckla ekologiska viner, eftersom efterfrågan på dessa ökat bland de internationella konsumenterna. Än så länge är dock detta en ytterst marginell del av produktionen. – Det gäller att starta med plantor som har en bra motståndskraft från början, och skapa en större biologisk mångfald i omgivningen, säger Pedro Contreras, enolog på La Fortuna med ekovinet Racines. ”På så sätt skapar man möjligheter att naturligt bekämpa vinets fiender, med exempelvis nyttoinsekter.” Små skillnader Det organiska vinet skiljer sig inte mycket från det konventionella. - Smaken kan vara mycket lika, men kvaliteten måste anses högre, då restprodukterna av bekämpningsmedel och konstgödsel försvinner, menar Alvaro Espinoza, också han enolog. Än så länge har de ekologiska vinerna inte mer än 1,5-2% av den totala marknaden i Europa, men efterfrågan ökar med utbudet och den kvalitativa utvecklingen anser både Contreras och Espinoza. Man ser här en lika stor potential som när USA-marknaden ökade kraftigt då vinets hälsosamma egenskaper uppmärksammades. Bra kvalitet till hyggligt pris Vad är det då som utmärker de chilenska vinerna? En bra balans mellan kvalitet och pris, svarar de flesta vinodlare på frågan. Chilenska viner ligger ofta mycket bra till i en prisjämförelse mellan jämngoda viner från olika producentländer. En av de absolut bästa chilenska årgångarna på senare tid är 1997, vilket man är rörande överens om bland experterna. Den chilenske normalkonsumenten skulle förmodligen hålla med i kvalitetetsfrågan idag, men för tio år sedan var det inte så. Chilenaren ville inte ha de nya, i dennes tycke alltför söta vinerna. Åt detta fnyser Alejandro Hernandez, en av Chiles främsta kännare och tillika professor på enologutbildningen vid anrika Universidad Catolica. - De var vana vid undermåliga, sura viner. Sötman visar på att vinet tillverkats rätt, att alla processer fungerat och vinet utvecklats på rätt sätt. Den bortglömda druvan Traditionellt sett har man i Chile valt att odla välkända druvor som Cabernet Sauvignon, Merlot och Sauvignon Blanc. Att prova nya sorter har inte varit högsta prioritet. Några vinodlare började för några år sedan fråga sig varför vissa merlotplantor mognade flera veckor senare än övriga och konsulterade därför fransmannen Jean Michel Boursicuot. Han upptäckte att en stor del av odlingarna inte var Merlot utan den okända druvan Carmenere. Många vinodlare drog öronen åt sig. Man hade lagt ner mycket resurser på att utveckla och marknadsföra sina viner och ville inte bli anklagade för att sälja något annat än det man utgav sig för. Men efter en tid insåg man fördelarna. Frankrike hade sålt stora mängder Merlotplantor till Chile under 1800-talet, men medvetet eller omedvetet var en stor del av dessa just Carmenere, vilket aldrig upptäcktes i Chile. Sedan kom vinpesten till Europa, vilket slog ut druvan nästan helt där, och dess känslighet har gjort att den aldrig riktigt återkommit i Europa. Den existerar, men på små arealer, i Frankrike och Italien. Chiles klimatiska förhållanden har visat sig överlägsna för just Carmeneredruvan, som ju faktiskt trivts i landet i ett sekel redan, om än under alias. Chiles nya stjärna Törnrosasömnen var över. Här hade man nu, alldeles fix och färdigt, en druva som kunde bli varumärket för de chilenska vinerna, stjärnan i produktionen. Produktionen av Carmenere är ännu ganska beskedlig, men ökar snabbt. 1997 var det bara tre vingårdar som erbjöd sorten, redan nu är den summan uppe i femton gårdar. En Carmenere beskrivs av många som ett behagligt och lättdrucket vin, med intensiv och frisk arom och toner av röda och svarta bär samt gräs. Eftersmaken är lång och behaglig, med liten strävhet. Dock är det inte alla som gillar de tydliga grästonerna som lätt kan dominera vinet. Alex Ordenes, från specialbutiken Vinoteket i Santiago, ger oss råd om vinets användning. - Ljust kött, mjuka ostar, pasta och rätter som är mindre kryddstarka är idealiska för dessa viner. Vinerna är en stor framgång i England, dit huvuddelen av exporten går. Till Sverige kommer vinerna snart under eget namn. Troligen har du redan druckit det, under det falska namnet Merlot. text Agnetha Boström bild Chile informtion Project Travel Guide
