Vad händer med gårdsförsäljningen?

Den 9:e december kom den tredje utredningen i frågan om gårdsförsäljning och denna gång verkar det bli av. Men det höjs flera röster både för och emot förslaget. Nedan kan du läsa en sammanfattning av de olika argumenten samt vad som blir nästa steg.

I den senaste utredningen kring huruvida gårdsförsäljningen ska bli verklighet eller inte har utredarna kommit fram att det kan vara möjligt i Sverige – ett resultat som går emot tidigare utredningar som säger att gårdsförsäljningen skulle bryta mot EU-lagstiftningen och riskera det svenska alkoholmonopolet. I den senaste utredningen verkar man ha hittat en möjlig väg framåt genom att koppla försäljningen till en besöksupplevelse samt begränsa inköpet av mängden alkohol vid varje tillfälle. Även vilka producenter som får sälja utanför Systembolagets monopol ska regleras. Som med det mesta finns det både bifallsrop och önskemål om avslag.

Vad tycker Systembolaget?

En av aktörerna som är negativa till förslaget är Systembolaget som i ett uttalande skriver: “Utredningens förslag riskerar att slå sönder Sveriges framgångsrika alkoholpolitik vilket skulle kunna leda till att fler far illa på grund av alkohol.” De anser dessutom att förslaget bryter mot grundförutsättningarna som angavs när utredningen tillsattes, nämligen att “detaljhandelsmonopolet ska säkras och att folkhälsan inte får försämras.” Du kan läsa hela uttalandet på Systembolagets hemsida.

Vad tycker LRF?

Mer positiva till förslaget är Lantmännens Riksförbund (LRF) som anser att gårdsförsäljningen innebär en stor möjlighet för svensk turistnäring, framför allt på landsbygden. I en undersökning som LRF genomfört säger 8 av 10 att de skulle börja med gårdsförsäljning, om förslaget blev godkänt. Samtidigt menar LRF att “restriktionerna är onödigt restriktiva”. Läs mer om LRFs hållning här.

Vad tycker IOGT-NTO?

Förslaget kritiseras av nykterhetsrörelsen IOGT-NTO, som menar att det “kan ses som diskriminerande mot utländska aktörer”, som inte skulle få samma möjligheter att bedriva försäljning utanför Systembolaget. Enligt deras tolkning bryter förslaget därför mot EUs lagstiftning, och blir inte möjligt att genomföra. Läs IOGT-NTOs uttalande på DN Debatt.

Vad tycker FSOB?

Föreningen Sveriges Oberoende Bryggerier (FSOB) är positiva till förslaget, men har några invändningar. Dels anser de att restriktionerna kring produktionsmängder är märkliga, då dessa kan riskera att hämma tillväxten hos mindre bolag. Vidare anser de att det finns en risk att bli av med sitt tillstånd om gårdsförsäljningen går för bra och att begränsningarna i mängden som får köpas bör ses över. Deras åsikt är att det vore rimligt att få köpa mer öl än vin, med tanke på skillnaden i alkoholhalten. Mer om föreningens ståndpunkt finner du här.

Vad tycker Sveriges Bryggerier?

Föreningen Sveriges Bryggerier är positiva till förslaget men anser att även större aktörer bör tillåtas gårdsförsäljning, i synnerhet eftersom flera av dessa redan har etablerade besöksverksamheter. Sveriges Bryggeriers uttalande finner du här.

Vad tycker Gårdsförsäljning.info?

Avslutningsvis har organisationen Gårdsförsäljning.info riktat kritik mot förslaget. Den baseras på småproducenternas hemvist där 60% av dem finns i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i större tätorter. Att gårdsförsäljning skulle gynna landsbygden menar Gårdsförsäljning.info ekar tomt. Snarare kommer gårdsförsäljningen, i den tappning den nu utformats, att gynna storstadsregionerna som redan har en stor besöksnäring. Läs mer om deras kritik här.

Blir det någon gårdsförsäljning?

Frågan om gårdsförsäljning har av vissa aktörer kallats för en avgörande ödesfråga för utvecklingen av svensk alkoholproduktion. Samtidigt hörs röster som oroar sig över att lagändringen skulle innebära ett avsteg från traditionell alkoholpolitik. Oavsett ståndpunkt är det en lång väg kvar innan vi vet om gårdsförsäljningen blir av och dess eventuella efterverkningar. I nuläget ligger frågan på Socialdepartementets bord, som ska ta ställning till utredningen och ta fram ett förslag. Förslaget ska sedan sändas på remiss till berörda instanser, däribland EU-kommissionen, innan det går till Lagrådet. Först när Lagrådet granskat och godkänt förslaget kan en proposition läggas fram till riksdagen som sedan fattar beslut. Det är oklart hur lång tid detta kan ta, men i utredningen nämns 1 juli 2023 som ett möjligt första datum för lagen att träda i kraft. Utredningen föreslår även att lagen ska vara tillfällig under de första sex åren, för att kunna kartlägga om folkhälsan påverkas. Det är med andra ord tidigast år 2029 som vi kan vara säkra på om det blir någon bestående gårdsförsäljning eller inte.

Monica Åhlund