HEM

Riesling – den gröna druvkungen

Riesling tävlar ofta med chardonnay om titeln som kungen av de gröna druvorna. Den liknas ibland med pinot noir för att den är så känslig för terroir. Det är en druva av vilken man kan skapa kanske vinvärldens mest lagringståliga viner. Och en druva med en enorm spännvidd som kan uppträda i flera olika skepnader. Från knastertorra, friska och fruktiga viner från exempelvis Alsace, Rheingau eller Australien, till klassiskt eleganta söta moselviner med mycket frukt och perfekt balans mellan syra och sötma.

Som med de flesta andra druvsorter, är ursprunget till riesling höljt i dunkel. Namnets etymologiska ursprung kommer troligen från “reissen”, som betyder ungefär “att dela”, “att skära”, men någon förklaring till den etymologin finns inte. Mycket talar för att druvan har sitt ursprung i södra delarna av det som är nuvarande Tyskland och de nordöstra delarna av Frankrike. En del menar att riesling är identisk med vitis aminea, en druva som Plinius den äldre beskriver i sin Historia Naturalis från det första århundradet efter Kristus, men något säkert belägg för detta finns inte.

Vin till soldaterna

Arkeologiskt källmaterial tillsammans med några få skriftliga källor från romerska skriftställare visar dock att vin odlades längs Mosel och Rhen under de första århundradena efter Kristus, troligen med syfte att tillgodose behovet från soldater längs Limes Germanica. Decimus Magnus Ausonius beskriver år 370 vingårdar längs floden Mosel, men det är högst osäkert vilken roll riesling hade under senantiken och tidig europeisk medeltid. Druvor som skulle kunna avse riesling nämns dock i olika källor under den tidiga medeltiden och en del historiker ger Kung Louis II ”The German” (843-876) äran att ha varit den första som odlade riesling i Rhendalen.

Riesling-Mosel-686
Riesling längs Mosel.

Den moderna stavningen riesling nämns första gången av Hieronymus Boch 1552 i den latinska utgåvan av sin Kreutterboch; ”Ad Mosellam, Rhenum et in agro Wormatiensi vites procreantur Riesling appellate” (Riesling växer vid Mosel, Rhen och Worms). Under århundradena som följer etablerar sig riesling som den absolut viktigaste druvan i Rhenlandet. I Alsace planterade jesuiterna i Schlettstadt om sina vingårdar till riesling och i Mosel den 8 maj 1787 bestämde prins-biskopen Clemens Wenzeslaus, att ”alla underlägsna druvor ska avlägsnas och ersättas med riesling”.

En renässansdruva

Riesling blev renässansens gröna druva nummer ett och effekterna i de vinodlande regionerna blev en enorm kulturell och kunskapsmässig utveckling som vi ser frukterna av idag. I slutet av 1800-talet hade även det internationella anseendet ökat till en så pass hög nivå att tysk riesling ofta betingade högre priser än de dyraste vinerna från Bordeaux. Första världskriget, det sena 20-talets depression och så småningom andra världskriget kom dock att inleda en flera decennium lång kräftgång för tysk riesling.

Man började även experimentera med sorter som silvaner och müller-thurgau, vilket möjligen kan ha drivits på av de bistra tidernas önskemål om mer lättodlade druvor som gav större avkastning. Ett tag gick volymdruvan müller-thurgau till och med om riesling i fråga om odlad areal i Tyskland. Kvaliteten sjönk och riesling från sämre producenter – som gjorde sötsliskiga, alkoholsvaga varianter med tillsatt süssreserve – medförde att varumärket riesling sjönk. Riesling blev på den internationella marknaden synonymt med billiga, sötsliskiga tyska viner. De senaste decennierna har det dock vänt. Medvetna producenter och ett större intresse från marknaden har gjort att riesling åter tagit tillbaka en tätposition för gröna druvor med chardonnay som egentlig enda konkurrent.

Druva med stor släkt

Tidigare ansågs riesling härstamma från vilda druvsorter från Rhenlandet, men moderna DNA-undersökningar visar att ena föräldern är gouais blanc, en druva som är sällsynt idag, men som odlades frekvent i Frankrike och Tyskland under medeltiden. Den andra föräldern är en blandning av en vild variant och traminer och det är troligt att korsningen uppstod i södra Tyskland. Riesling uppvisar även släktskap med ett åttiotal andra druvor inklusive chardonnay, gamay, pinot noir, elbling och furmint.

Riesling-glas-686-528

Riesling handlar väldigt mycket om frisk och fräsch frukt i sina bästa former, en utsökt balans mellan syra och sötma. När man dricker en lagom kyld riesling, fångas man av det utsökta fruktiga uttrycket. Här finns ofta friska gröna äpplen, citrustoner, lime, vit persika och inte sällan lite honungstoner och tropisk frukt. Riesling är i princip aldrig tyngd av ek eller strävhet; det är frukt, syra och sötma i en underbar kombination som passar utmärkt till mat och tack vare den bredd som riesling kan uppvisa så passar druvan till en rad olika maträtter. Torr riesling från till exempel Rheingau, Alsace eller Australien passar utmärkt till fisk- och skaldjursrätter, kyckling, fräscha sommarsallader men även till lite lättare rätter på skogsfågel, eller fläsk.

Passar allt utom choklad

En halvsöt riesling från till exempel Rheingau eller Phalz kan vara utmärkt till kryddstark mat, det asiatiska köket, grillad fisk med en beurre blanc-sås, till brieost eller som aperitif. Sötare riesling av auslese-typ passar utmärkt som de är, men är även utmärkt till exempelvis indisk mat. Med tiden så blir de lite jordigare i sin karaktär och en riktigt vällagrad bra auslese kan vara underbar till skogsfågel med något lite sötare tillbehör, som en palsternackspuré. Riktigt söt riesling av trockenbeerenauslese-typ, är utmärkt till lagrade ostar, gåslever, söta desserter eller att njuta som de är. Eller för att uttrycka det lite kortare; det går att hitta en riesling som passar till det mesta egentligen. Utom choklad. Choklad är kanske det enda som inte passar så bra till riesling.

Riesling-cheese-686

Klicka här så kan du läsa ännu mer om riesling och mat, producenter att hålla ögonen på och vilka aromer man kan hitta i vinet.

Text: David Björkén

Klicka för att dela på facebook

Vinguiden
tipsar