HEM

VIN & EUROVISION

Eurovision-cirkusen har strött sina paljetter över Europa denna vecka, inte minst i Stockholm där staden pyntats upp i glitter, glamour, platå och det bjuds in till festligheter lite varstans.
Det är inte bara påkostade tillställningar hos nattklubbar och inneställen, nej även hemma i stugorna dukas det upp och anordnas schlagerpartyn. Vardagsrummet förvandlas i ett nafs till en pulserande champagnebar och plötsligt är hemmasoffan lika viktig som artistplatserna i greenroom bakom Eurovision-scenen. Med festerna kommer förstås vin, cocktails, drinkar och tilltugg.

Eurovision Song Contest är idag ett gigantiskt evenemang och jag ska erkänna att jag tidigt förvandlades till ett ESC-monster. Mina första minnen drar sig så långt tillbaka som till 1971 då jag som åttaåring föll pladask för Monacos vinnarbidrag ”Un banc, un arbre, une rue” med den undersköna Séverine. Jag kommer ihåg att det serverades Trocadero till oss barn i fina glas hemma hos min farmor Ebba i Umeå den kvällen. (Jag förmodar att de äldre runt bordet hade betydligt starkare droppar i sina glas tillsammans med Troccan), och sen den kvällen är det en helig kväll då finalen går av stapeln – och lika viktig som poängprotokoll och kommentarer blivit med åren är numera även dryckeslistan ett noggrant utvalt inslag i mitt sällskap.

Därför kan jag med lätthet plocka fram specifika vin- eller dryckesminnen till varje gång Sverige kammat hem totalsegern. 1974 – ABBA”Waterloo” är lika med Portello serverat i höga champagneglas.1984 dracks fickljummen Chiaretto, ett surt billigt rosévin från Italien, innan vi drog ut på Strängnäs då hetaste diskotek Nightlife i gyllene skor. 1991 varvades Galliano-shots med min dåvarande favorit Freixenet Cordon Negro när Carola sjöng hem segern och 1999 dracks det Moët & Chandon Impérial Brut ur nakna navlar i takt med ”Take me to your heaven” plockade hem 12-poängare. Loreen och ”Euphoria” 2012 är förknippat med 1996 Verget Chablis Grand Cru och när Måns Zelmerlöw förra året kammade hem segern med ”Heroes” chocköppnades en sparad Pavillion Rouge du Chateau Margaux 1988 – och den upplevelsen har jag väl inte riktigt hämtat mig från än … Jag pratar då om vinet förstås …

Vilket är då viktigast en kväll som denna? Musiken? Showen? Maten? Drycken? Sällskapet? Eller är det rentav så att tystnaden är viktigast – det vill säga INGEN får säga något eller kommentera bidragen som swischar förbi i rutan? Det där kan vara en känslig fråga då det för vissa anhängare är självklart att feststämningen som går genom rutan ska avspegla sig i rummet medan det för andra är lika självklart att total tystnad måste råda under bidragens tre minuter. Det åker fram skämskuddar när jag tänker på hur jag tillhört sällskapet som pratat sönder en hel tävling i takt med att champagnen intagits. Tack och lov är jag i dag mer stillsam och låter fokuset hamna på låtarna, mitt sällskap, smakbitarna och det vin som valts ut till kvällens låtmeny.

Till sist bjuder jag på en story från Oslo 1996 då jag för första gången bevistade en ESC-final live.
Jag jobbade då som radioreporter för Radio RIX (I dag RIX FM) och efter avslutat genrep kvällen innan finalen bjöds jag in av Cyperns skönsjungande deltagare Constantinos Christoforou till hans hotellrum för intervju och ett glas vin. Han serverade ett hiskeligt sött vin som hette Commandaria, framställt på druvorna Xynisteri och Mavro.
Constantinos var glad och pratade knagglig engelska – jag var blond, solkysst och lite naiv och skickade i mig den söta nektarn i lite för ivrig takt och ett antal glas senare var stämningen rätt hög i rummet. Intervjun havererade förstås och efter en stund hade vi fått sällskap av några körsångare från Storbritannien och några ystra schlagerfans. Allt övergick till galen dans och sång där ESC-favoriter från 80-talet avverkades och slaktades från den medhavda cd-spelaren.
Hotellpersonalen kom till slut upp och hyssjade vänligt men bestämt … Constaninos slutade 9:a i tävlingen och jag belönades med den värsta baksmälla jag någonsin upplevt. I pressrummet hittade jag sedan vid avfärd i mitt postfack en presentflaska från honom, en Commandaria … Jag lät den ligga kvar, och intervjun sändes aldrig.

Vintipsen kommer denna vecka från länder som också är mina favoriter i årets tävling – dessutom får du en specialkomponerad Spotify playlist med några av mina personliga favoriter från Eurovision Song Contest genom åren för att skapa riktigt bra stämning!

Klicka på Spotifylänken här intill

vgsomm-schlager

 

Cava Blanc de Noirs 1+1=3 Reserva Familia
Cava Blanc de Noirs 1+1=3 Reserva Familia
Spanien ställer i år upp med ett riktigt bra bidrag! Den sensuella och supercoola sångerskan Barei bjuder på en dansant rökare i låten ”Say yay”. Hennes nummer är kittlande, sprittande och skapar en känsla av att vilja ha mer.
Därför är det enkelt att tipsa om en läcker cava i form av Cava Blanc de Noirs från Penedès. 100% Pinot Noir. Fruktig och fin på nosen med en skön blandning av röda äpplen, citrustoner som mer går mot apelsin. Torr, elegant och ett vackert bubbelspel. Efter tre år på jästfällningen så bjuds det förstås även på finstämd brödighet i både doft och smak.
Perfekt partner till Barei´s dansrökare då det behövs rejäl svalka efteråt. Vinet går dessutom under producentnamnet 1+1=3 (U Mes U Fan Tres) och låter inte det taktfast så säg?!
750 ml - 12% - Sockerhalt <0,3 g per 100 ml
127 kr

Monte Rossa P.R. Brut Blanc de Blanc
Monte Rossa P.R. Brut Blanc de Blanc
Italien är som musikland alltid förknippat med schlagers. På 60- och 70-talet fanns det knappt en enda Svensktoppshit som inte hade italienskt ursprung. I år har Italien satsat på den ljuvliga Francesca Michielin och låten No degree of separation – i mitt tycke en av de absolut bästa bidragen i årets ESC. Sval, modern, med ett klassiskt uttryck och en intensitet som smyger sig på utan att bli påfrestande. Snygg brygga och slutfinish. Värd att upptäckas helt enkelt för en bredare massa.
Exakt samma omdömen gäller det mousserande vinet Monte Rossa P.R Blanc de Blancs NV. Franciacorta är ett distrikt som ligger strax öster om Milano och där produceras i mitt tycke ett alldeles utomordentligt mousserande vin med samma metod som i Champagne. Det vill säga den andra jäsningen sker på flaska. I detta vin är det 100% Chardonnay vilket ger ett makalöst vackert avtryck redan vid första sniffet ner i glaset. Delar av basvinet är jäst på ekfat innan buteljeringen och med två år på jästen så utvecklas en superfin palett av doft och smak där gula plommon, aprikoser, apelsiner samsas med toner av rostat bröd.
Lägg därtill en mouss-upplevelse som minner en hel del om champagne så har du ett vin att sätta högt upp på din ”att upptäcka-lista”!
750 ml - 12.50% -
229.00 kr

Moët & Chandon Ice Impérial Demi-Sec
Moët & Chandon Ice Impérial Demi-Sec
Frankrike tillhör de länder som i de tidiga Eurovision-åren alltid levererade ursnygga ballader där det franska språket klädde harmonier och refränger i oemotståndliga amorösa kostymer. På senare år har de dock havererat rejält i mitt tycke och skickat bidrag som de knappt själva verkar tro på. Men i år är det plötsligt superintressant när Frankrike ställer upp med bildsköne Amir och låten ”J´ai cherché”. Låten och uppträdandet andas sommar, happyfeeling och livsnjutning.
Vad passar då bättre än att bjuda in en annan klassiker som också känns fräsch och somrig i en modernare kostym. Moët & Chandon Ice Impérial Demi-Sec presenterade sig runt 2012 för första gången i Sverige på utvalda trendrestauranger. Tidigare hade vi bara kunnat frestas av denna flaska på coola loungebarer längs Rivieran och på andra lyxresorts i världen.
Moët var tidigt ute med idén att ta fram en champagne som lämpade sig extra bra tillsammans med isbitar. Givetvis tänkt att serveras som svalkande aperitif då sommarhettan har oss i sitt grepp. Läcker fruktighet i form av mango, guava och persika. Lägg därtill elegans, klassiskt syrafyrverkeri och en magisk mouss som endast en äkta champagne kan frambringa. Blenden är den klassiska, det vill säga alla tre tillåtna druvor ingår, med ett visst övertag av Pinot Noir och Pinot Menuier medan Chardonnaydruvan klär in helheten med sin skira uppenbarelse i finishen.
Moët Ice Impérial går under beteckningen Demi-Sec vilket innebär att restsötman landar på 45 gr/l.
Fantastisk sommarflirt att falla för!
750 ml - 12% - Sockerhalt 3.9 g per 100 ml
589 kr

Domaene Gobelsburg Rosé
2015
Domaene Gobelsburg Rosé
Österrike har fört en rätt anonym tillvaro i Eurovision-historien tills en viss Conchita Wurst presenterade sig 2014. I år tar de nya tag om popkaramellskålen och ställer upp med den unga lite ”Brigitte Bardot-svala” Zoë och låtenLoin d´ici. Som titeln avslöjar så satsar man på det franska språket och det fungerar utmärkt i mitt tycke. En outsider i årets ESC!
Går vi till vintipset så följer det samma linje – det vill säga att Österrike har fått fram ett rosévin som på många sätt sneglar mot de mer framgångsrika roséerna från till exempel Tavel, Provence och Languedoc.  Domaene Gobelsburg Rosé 2015 är precis som Zoë – ung, frisk, fräsch, snygg att lägga ögat på och sprudlande av intensiv fruktkänsla. Massor av hallon, blodapelsin, smultron och örtighet i både doft och smak. Finfin till fördrinken eller till småplocket som serveras i bufféform – företrädesvis kyckling, skaldjur och varför inte lagrad prästost, då den lite kryddiga slutfinishen matchar sältan på ett läckert sätt.
Satsa gärna på en magnumbutelj då prislappen är oförskämt bra och dessutom mår vinet extra bra i större buteljer. Sen ser den skitsnygg ut på drinkbordet!
1500 ml - 12.00% -
189.00 kr

Howard Park Porongurup Riesling
2015
Howard Park Porongurup Riesling
Men vänta nu … Australien i Eurovision?! Jodå, förra året bjöds landet in som gästdeltagare och gjorde det så bra att Guy Sebastian slutade 5:a i tävlingen. Låten ”Tonight again” blev en hit i Europa onekligen. I år rustar man sig än högre och tillhör de stora favoriterna till slutsegern. Dami Im heter artisten som med sin ”Sound of silence” verkligen skapar en nästan lika magisk känsla som vår egen Loreen gjorde 2012. Stiligt, själfullt, innerligt och med en modern finess som känns nutida utan att tappa trovärdighet. Hon sjunger dessutom hur bra som helst.
Självklart ska vi ha ett australiensiskt vin som fångar in den essensen på bästa sätt. Howard Park Porongurup Riesling 2015. Torr, frisk, hög mineral och med en fräsch fruktighet där päron, kiwi och lime träder fram på ett angenämt sätt. Utmärkt som cocktail mellan låtbidragen och lika läcker till den eventuella skaldjursanrättning du kanske frestar med istället för de traditionella snacksen och plockgodiset denna kväll.
750 ml - 12.00% -
191.00 kr