HEM
Vinguiden är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här

Vinets historia del sju – En storhetstids uppgång och fall

Klicka på pilen för att läsa mer

Under 1800-talet bildades stora delar av den vinvärld vi känner idag. Efter franska revolutionen omfördelades marken och vinproducenterna blev mer oberoende. Sänkta tullavgifter och skatter ökade exporten för Frankrike, vilket blev början på le Belle Epoque. I Champagne utvecklades det som idag kallas champagnemetoden. En liten lus satte dock käppar i hjulet för allas framgångar i slutet av seklet.

I och med den franska revolutionen fråntogs kyrkan och adeln sin mark, vilken genom utförsäljning omfördelades till bönderna. Enligt de napolitanska lagarna som instiftades skulle all egendomar delas lika mellan arvtagarna. Effekten av detta kan tydligt ses i dagens Bourgogne som består av ett lapptäcke av olika egendomar. Efter revolutionen följde två decennier av krig i stora delar av Europa. Den franska ockupationen av Spanien lämnade landet i spillror, vilket fick handeln att komma av sig. I Jeréz upptäckte man dock fördelarna med att låta vinet lagras under längre tid, vilket gav upphov till bl a sherrytyperna Olorosso och Amontillado.

Stora upptäckter
Änkan Nicole Barbe Qlicquot-Ponsardin gjorde sig känd genom att låta ryska soldater fira segern över Napoleon med sin söta Champagne som snabbt vann ryssarnas tycke. Därefter seglade ett fartyg fyllt med hennes buteljer till Baltikum där det blev först att möta de hemvändande trupperna. Försäljningssuccén i Ryssland ökade efterfrågan drastiskt. Vid den här tiden togs jästfällningen bort genom dekantering till nya flaskor. Momentet tog dock kol på en stor del av de önskade bubblorna. En av hennes anställda insåg att man kunde förvara flaskorna upp och ner, vilket samlade fällningen i flaskans hals och gjorde att dekantering inte behövdes. Detta var grunden till det som kallas champagne-metoden. Upptäckten hölls hemlig i flera år. När den sedan blev känd ökade produktionen explosionsartat. Från att i slutet av förgående århundrade vara ca 300000 flaskor uppgick den till 20 miljoner år 1853. Napoleons jord-bruks-minister Jean Chaptal upptäckte att tillsats av socker under jäsningen höjer alkoholhalten i vinet. Metoden är uppkallad efter honom och heter chaptalisering. Louis Pasteur var verksam under andra halvan av 1800-talet. Han upptäckte bl.a. jästens betydelse för vinet, men även hur syret påverkar vinets omvandling till vinäger. Mest känd är han för att ha upptäckt att man kan sterilisera genom uppvärmning, s.k. pastörisering.

Le Belle Epoque
Kraftigt minskade tullar efter krigets slut, mellan framför allt England och Frankrike fick vinhandeln i Bordeaux att återigen blomstra. Många handelsmän gjorde sina egna rangordningar innan den officiella klassificeringen av Medóc 1855 stod klar, där 61 egendomar rankades från första till femte Cru. Ch Haut-Brion, Ch Lafite Rotschild, Ch Latour och Ch Margaux var de fyra slott som utsågs till första Cru. Sedan dess har endast Ch Mouton-Rotschild avancerat (från andra till första Cru 1973). I takt med snabbt växande kapital byggdes flotta bostäder i anslutning till egendomarna, vilket fick ordet Château att användas i allt större utsträckning. Tillsammans med framgångarna i Champagne blev detta upptakten till vinets storhetstid som kom att kallas Le Belle Epoque.

Sjukdomar ödelägger Europas vingårdar
I slutet av seklet härjades Europas vingårdar av pest och sjukdomar. Svampsjukdomen Mjöldagg upptäcktes första gången 1847 men bekämpades med svavellösning. Mest förödande var vinlusen (Phylloxera Vastratix) som ödelade större delen av Europas vingårdar, totalt ca 2,5 miljoner ha. Vinlusen kom med importerade sticklingar av den amerikanska vinrankan (Vitis Labrusca) som till skillnad från den europeiska (Vitis Vinifera) är resistent. Lusen perforerar roten på V. Vinifera och hindrar den från att tillgodogöra sig näring. Vinlusen finns än idag men man fäster en stickling av V. Vinifera på en rotstock tillhörande släktet V. Labrusca. Detta kallas för att ympa. För att förstå innebörden av katastrofen bör man veta att en vinranka bär bra frukt först vid ca 25 års ålder.

Andreas Kjörling, Sommelier
Illustarion: Magnus Eriksson, Coreklam

Källförteckning

Story of Wine, Hugh Johnson
Oxford Companion toWine, Francis Robinson
Lilla vinboken, Mikael Mölstad
En Värld av Vin, Mikael Mölstad
Champagneboken, Richard Juhlin
Exploring Wines and Spirits, The Wine & Spirit Education Trust
Restaurangakademien