HEM
Vinguiden är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här

Vinets historia del sex – Renässans och kvalitetsvin

Klicka på pilen för att läsa mer

1700-talet innebar stora förändringar i vinvärlden. Glasflaskan började användas i allt större utsträckning. Tack vare munken Dom Perignon lärde sig de rika i världen att älska Champagne. Grusåsarna i Medoc uppmärk-sammades. Château Latour var en av de första men många följde deras exempel. I Tyskland blev Spätlese känt och de ädelrötade vinerna från Ungern blev allt mer populära.

Alla vinälskare har väl någon gång hört talas om munken Dom Perignon. Men vem var han och vad gjorde han egentligen? Till skillnad från vad många tror så uppfann han inte Champagnen. Hela sitt liv ägnade han nämligen åt att finna ett sätt att slippa bubblorna. Han studerade bland annat uppbindningsmetoder, beskärning och de olika druvornas egenskaper. Av de druvor som odlades var tre olika sorter samma då som nu, Chardonnay, Pinot Menieur och Pinot Noir. Genom kunskap och noggrannhet höll vinerna en högre kvalitet än de andra samtida. Efter att solkungen Ludwig XIV lovordat champagnen blev den högsta mode bland de rika. Bubblorna som Dom Perignon så gärna ville bli av med blev väl omtyckta.

Andra viner i kontrast till Champagne
Krig mellan England och Frankrike under tidigare århundrade etablerades en växande engelsk handel med vin från Douro, för att ersätta det då saknade Bordeauxvinet. Vinet färgades dock ofta med fläderbär för en extra mörk färg. Dessutom hade man ännu inte insett att det bästa odlingsmöjligheterna fanns högst upp på de branta sluttningar som omger floden. Vändningen kom med anledning av en jordbävning i Lissabon 1755 som tog livet av 40000 människor. För att återuppbygga huvudstaden infördes strikta kvalitetskontroller och monopol på portvinshandeln. Detta betydde mindre pengar för de engelska handlarna, men högre kvalitet för konsumenterna, vilket ökade populariteten hos vanligt folk. I Bourgogne, Champagnes största rival, ägnades alltjämnt stor uppmärksamhet åt jordmånen och växtläget, terroir. De röda Pinot Noir-druvorna börjar under 1700-talet att dominera. Côte du Beaune odlade mest röda druvor medan Côte du Nuit satsade på den vita druvan som i Chablis länge kallats för Beaunois, d.v.s. dagens Chardonnay. De bästa vita vinerna kom från Montrachet.

Slott i Bordeaux blir kända
I England var man sedan premiäråret 1660 väl bekant med den höga kvaliteten av det första slottsvinet som såldes i Bordeaux, Château Haut-Brion. Åren efter tillkom ytterligare slott på andra sidan staden, i det grusiga Medoc. Under 1700-talet anlades flera kända vingårdar som än idag utgör kända namn. Några av dem är Château Latour, Château Pichon-Longueville och Chäteau Leoville-las-Cases. Ludwig XIV lät dessutom bygga ut stora delen av staden till en av de mest moderna i 1700-talets Frankrike.

Nya söta viner gör sig känd
Länge hade man ansett att de bästa söta vinerna kom från östra medelhavet, men under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet blev bland annat Madeira mycket populärt. Man upptäckte att vinerna som genomgått en lång sjöresa var de bästa, detta tack vare att de under lång tid utsatts för värme och oxiderat. Man sålde s k Vinho da Roda, vin som seglats till Indien och tillbaka. Eftersom processen blev kostsam började man använda uppvärmda lagerlokaler istället, estufagems. Druvsorterna var likt idag Malmsey, Bual, Vedehlo och Sercial. I Europa blev de söta vinerna från Tokaj alltmer kända. Vinerna, som kom till under 1600-talet när skörden försenades av ett väntat anfall från turkarna och druvorna därför angreps av ädelröta, lovordades av hoven i väster men också av den ryske tsaren. År 1775 i Tyskland upptäckte man fördelarna med att skörda sent. Ingen skörd var tillåten innan markägaren godkänt det. Det året blev budet till Schloss Johannisberg av okänd anledning två veckor försenad. Utgången blev den första skörden av Spätlese, Vilken man först trodde var misslyckad, men som visade sig bli den bästa någonsin.

Andreas Kjörling, Sommelier
Illustration: Magnus Eriksson, Coreklam

Källförteckning

Story of Wine, Hugh Johnson
Oxford Companion toWine, Francis Robinson
Lilla vinboken, Mikael Mölstad
En Värld av Vin, Mikael Mölstad
Champagneboken, Richard Juhlin
Exploring Wines and Spirits, The Wine & Spirit Education Trust
Restaurangakademien