HEM
Vinguiden är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här

Vinets historia del fem – Nya upptäckter och handel till havs

Klicka på pilen för att läsa mer

Efter att morerna trängts söderut på den Iberiska halvön vann den katolska kyrkan åter ny mark såväl som ny makt. De två nya länderna Portugal och Spanien blev till. Konstantinopels till fall fick såväl portugiser som spanjorer att blicka västerut mot nya marknader. Både ön Madeira och Kanarieöarna upptäcktes i jakten på en resväg till Indien. Holländarna blev dock de stora vinnarna på de nya upptäckterna, men vem var egentligen först till Amerika?

England förlorade Bordeaux till Frankrike 1453, samma år som Konstantinopel förlorades till turkarna. Venedig kunde då inte längre garantera handeln med öster vilket Spanien inte var sena att ta vara på. Staden Cadiz i Jeréz som är belägen i Spaniens sydvästra hörn blev en naturlig utgångspunkt för de spanska sjöfararna. Torrt vitt vin skeppades i stora mängder till England som inte längre hade tillgång till Claret. Vinet vann snart popularitet bland engelsmännen som inte kunde uttala Jeréz utan kallade det för Sherry eller Sack efter det spanska ordet Saca. Som så många gånger tidigare urartade handeln i krig mellan länderna. På grund av den grusade handeln konsumerades även vin från Douro, Kanarieöarna och Madeira. Då destilleringen ännu inte var etablerad var det dock inte de starkviner vi känner till idag. I strävan att finna nya vägar till Indien beviljades Columbus ekonomiskt stöd av drottning Isabella av Castillien. År 1492 nådde han Amerika. Men var han först? I den svenska historien talas om en viking vid namn Leif Erikson som kring 1000-talet seglade västerut och nådde land. Då han fann vinrankor som växte vilt kallade han landet Vinland. (Om detta tvistar forskarna. Red. Anm.) Han sägs ha gjort minst två resor dit. Hade hans upptäckt blivit omtalad på kontinenten hade landet sannolikt inte uppkallats efter den italienska handlaren Amerigo Vespucci.

Sjöfart ger vinet konkurrens
Handeln med Europas största hamnstad Antwerpen ströps av de nyligen oberoende Holländarna i början av 1600-talet. Detta gav ett rejält uppsving för den holländska flottan som i mitten av seklet hade kolonier över stora delar av nya världen. Destilleringskonsten anammades, då man insåg att den inte bara reducerade volymen av vinet drastiskt, utan också förlängde hållbar-heten avsevärt. Stora pengar tjänades på handel med svensk koppar till skogarna i Cahors och Charente. Destilleringsanläggningar byggdes och billig sprit kunde sedan köpas tillbaka. Detta var början till dagens Cognac och Armangac. Till skillnad från Engelsmännen som föredrog Claret gillade holländarna kraftiga röda viner. Stora delar av Bordeaux omplanterades därför. Man sökte även billiga viner i Loiredalen och vände sig till den lilla bifloden Layon. Då de holländska handlarna i det närmsta hade monopol på vinhandeln förklarades Frankrike krig. Holländarna vände sig till portugiserna istället och köpte ett kraftigt rödvin de funnit vid floden Douros mynning. Vinet skulle senare bli känt som Oporto, portvin. Genom koloniseringen och handeln kom choklad, kaffe och te till Europa. Detta blev snabbt populärt i städerna. Då vin och öl tidigare hade varit de ända säkra alternativen till det dåliga dricksvattnet välkomnades dessa alkoholfria men ändå stimulerande alternativ. Destillaten som ofta smakade illa kryddades med enbär och såldes under namnet gin. Trettioåriga kriget i Tyskland ödelade stora delar av deras vingårdar och man konver-terade till att dricka öl istället. Detta gjorde att kraven på bättre vinkvalitet höjdes för att kunna hävda sig.

Glasflaska och kork
De första glasflaskorna gjordes under första halvan av 1600-talet. Flaskorna var dock till en början mycket sköra, men hållbarheten ökades när man övergick från att elda med ved till kol. Att likt romarna försluta med kork var sedan länge bortglömt och återupptäcktes inte förrän i slutet av seklet. Exakt passande glaskorkar gjordes men var dock mycket sköra. Inte förrän under 1700-talet utvecklades flaskan till ett kärl för lagring av vin.

Andreas Kjörling, Sommellier
Illustration: Magnus Eriksson, Coreklam

Källförteckning

Story of Wine, Hugh Johnson
Oxford Companion toWine, Francis Robinson
Lilla vinboken, Mikael Mölstad
En Värld av Vin, Mikael Mölstad
Champagneboken, Richard Juhlin
Exploring Wines and Spirits, The Wine & Spirit Education Trust
Restaurangakademien