HEM
Vinguiden är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här

Vinets historia del åtta – Den nya världen

Klicka på pilen för att läsa mer

De europeiska kolonisatörerna hade med sig vinrankor till de nya länder de upptäckte, men först för ca 200 år sedan började den nya vinvärlden att växa fram så som vi känner den idag. Europeiska nybyggare anlade då vingårdar i många av de områden som nu är kända. Utvecklingen stod sedan i princip still ända fram till 1960 och 70-talet då ny teknik och kunnande revolutionerade vinvärlden. Gamla traditionella metoder las på hyllan och nytänkande blev ledord. Vinproducenterna i Europa följde så småningom efter.

I Australien anlades den första vingården i början av 1800-talet av Pionjären James Busby, som även ett par år senare etablerade vingårdar på Nya Zeeland. De första vingårdarna i Australien låg i Victoria. Druvorna som odlades var då som nu främst Chardonnay och Shiraz Det vin som producerades ända fram till mitten 1970-talet var starkvin av sherry och portvins-typ, varefter lätta viner ökade allt mer. Under 1980-talet blev Den australienska Chardonnayn världskänd. Landets främsta vin idag heter Penfolds Grange och gjordes fösta gången 1951 på druvan Shiraz. Nya Zeeland har följt i Australiens fotspår men gjort sig mest kända för sina vita viner. De första vinrankorna i Sydafrika planterades av holländaren Jan van Riebeck i mitten av 1600-talet. Inom kort var regionerna Konstantia och Stellenbosch grundade. Stor-hets-tiden kom under slutet av 1800-talet, då Henrik Cloete gjorde ett sött vin på druvan Muscat vilket vann de Europeiska hovens gunst. Då Sydafrika tillhörde England betydde deras av-reglering av tullar för Frankrike år 1861 ett slut på eran. Fem år senare kom vinlusen och härjade i tjugo år. Den populära druvan Pinotage sågs på vinetiketten första gången 1961. Druvan är en korsning av Pinot Noir och Cinsaut. Först sedan apartheiden förbjöds i början av 1990-talet och exporten återupptogs har vinnäringen återigen varit givande.

Vinet i Amerika
Nybyggarna i Nordamerika fann likt vikingen Leif Eriksson att vinrankan växte vilt. Försök gjordes att odla den, men de vin dess druvor gav smakade illa. Idogna försök gjordes. Därför plantera den europeiska vinrankan ibland annat Virginia, men helt utan framgång. Ungraren Agoston Haraszthy tog med sig hela trehundra sticklingar till från Europa till Kalifornien, där ibland den röda druvan Zinfandel. Detta blev upptakten till de kända områdena Sonoma och Napa. Tack vare guldruschen i slutet på 1800-talet blomstrade vinmarknaden. Likt många andra delar av världen härjades Kalifornien av vinlusen vid förra sekelskiftet. När man väl hämtat sig kom förbudstiden likt salt i såren. Till Sydamerika kom vinrankorna med portugiser och spanjorer i mitten av 1500-talet. Vinodlingen bedrevs då främst av munkar som etablerat kloster i Argentina och Chile. Likt många andra delar av världen började vinodlingen att likna dagens under 1800-talet då chilenaren Silvestre Ochagavia lät ta dit såväl druvor som kunskap från Frankrike. När vinlusen härjade i Europa emigrerade många spanjorer, tyskar och italienare till Argentina, vilket har präglat vinodlingen. Chile är det enda landet i världen som sluppit vinlusen då vingårdarna ligger skyddade mellan Anderna och Stilla Havet. Bordeauxdruvan Carmenére trodde man länge var utdöd, men 1991 fann man den i chilenska vingårdar där man förväxlat den med druvan Merlot. Rena carmenéreviner finns nu i handeln.

Tekniken revolutionerar
Under 1970 och 80-talet utvecklades ny teknik inom vinindustrin. Rostfria ståltankar gjorde det möjligt att kontrollera jäsningstemperatur såväl som jäsningstid. Pressning av druvor sker numer maskinellt vilket även det gynnar resultatet. Tack vare universitet i bl.a. Australien och Kalifornien har man idag stora kunskaper om vinifieringen men också vinodlingen, vilket även avspeglar sig på den europeiska vinnäringen. I varma klimat skördar man t ex ofta nattetid för att hålla temperaturen i druvan nere vilket minimerar risken för oxidation. Världens största vinproducent är Gallo i Kalifornien som producerar ca 100 000 flaskor om dagen. Som kontrast till industrialiseringen har miljötänkande och ekologisk odling blivit allt vanligare.

Andreas Kjörling, Sommelier
Illustration: Magnus Eriksson, Coreklam