HEM
Vinguiden är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här

Varför smakar vinet illa?

Klicka på pilen för att läsa mer

Ibland blir inte vinvalet riktigt vad man har tänkt sig. Men det ska för den sakens skull inte innebära direkt obehag. En mängd olika saker kan hända med vinet både under och efter buteljeringen. Om vinet inte mår som det ska kallas det för defekt. De fel ett vin kan råka ut för är t ex korkdefekt, svaveldefekt eller oxidering. Lyckligtvis går det alltid att reklamera vinet på systembolaget, förutsatt att det förvarats på rätt sätt.

Eftersom vinet är en jordbruksprodukt gjord på jästa vindruvor är det inte konstigt att resultatet inte alltid är helt lyckat. Upp till fem procent av alla viner är defekta på ett eller annat vis. Ibland kan det var svårt att avgöra om ett vin mår som det ska eller inte, medan det andra gånger kan te sig som odrickbart. Många gånger kan en liten skvätt med vatten i glaset förtydliga en eventuell defekt. Har man möjlighet att öppna ytterligare en flaska av samma vin är det då lätt att då jämföra de två för att avgöra om vinet är defekt eller korrekt.

Korkdefekt
Eftersom korken är ett naturligt material, som kommer från barken på korkeken, innehåller den mikroorganismer. Detta tillsammans med estetiska skäl gör att man bleker korken med klor för att få den ljus och vacker. Eventuella klorrester kan reagera med vinsyran. Man får då ett korkdefekt vin vilket ger sig tillkänna genom en bitterhet i både doft och smak. Upplevelsen kan påminna om att tugga sönder vindruvskärnor. Är vinet tappat på tetra, bag-in-box eller om flaskan är förseglad med plastkork kan man vara säker på att undvika denna defekt. Det har dock sällan samma charm att öppna en sådan som att öppna en traditionell vinflaska.

Svaveldefekt
För att undvika att vinet börjar jäsa en andra gång på flaskan, steriliserar man både vin och butelj genom att behandla dessa med en liten dos svaveldioxid. Vid olyckliga omständigheter kan dock denna lilla dos bli för stor och man får då ett svaveldefekt vin. Defekten upptäcks lättast när flaskan är nyöppnad eftersom svaveldioxiden sen dunstar. När man doftar på vinet sticker det i näsan och man får en förnimmelse av att dofta på ammoniak. Trots att svaveldioxiden dunstar och defekten blir svår att upptäcka saknar vinet ofta sin egentliga fräschör.

Oxidering
Om korken torkat dunstar vinet och luften tränger in i flaskan. Syret reagerar med vinsyran och bildar ättikssyra. Viner som oxiderar får brun nyans och smak av sherry eller gammal äppelskrutt. För att undvika detta bör alla vinflaskor förvaras liggande. Syret kan även bidra till bildning av atylacetat. Detta är ett ämne som ofta används som lösningsmedel. Vinet får en lukt av klister eller salubrin. Vissa viner innehåller dock naturligt höga halter av atylacetat som t ex Sauternes. Dessa betraktas då som korrekta.

Text: Andreas Kjörling
Sommelier

Foto: Örs Gubas
Bild: Vinguiden.com