HEM
Vinguiden är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här

Vad betyder jorden för vinet?

Klicka på pilen för att läsa mer

Det talas ofta om jordmånen och dess inflytande på vinet. Men vad är den egentligen, och hur kan olika mark påverka det vi har i glaset. Det finns inte alltid några enkla svar på frågorna. Vinrankorna trivs mer eller mindre bra i olika vingårdar beroende även på klimat och läge. I vingårdarna runt om i världen finner man en mängd blandningar och jordmåner. Här kan man läsa om några av de många sorter som finns.

Det är ingen slump att de mest kända vinodlingsområdena ligger där de ligger. Franciskanermunkarna i Frankrike var i början av medeltiden först med att utforska vingårdarna och skaffa sig kunskap om vilka vinrankor som gav de bästa druvorna och varför. Kunskaperna har sedan dess vuxit i takt med erfarenheten och lärdom från generation till generation. Jordmånen i vingårdarna är en definition på vilken sorts mark som finns i det övre skiktet, från ytan och en till ett par meter ner i marken. Den kan omnämnas med namnet på den stensort som domineras men även med andra namn. Jordmånens betydelsediskuteras mer i gamla världen medan man i nya världen intresserar sig mer för det lokala klimatet, s.k. mesoklimat.

Exempel på viner där jordens betydelse framträder väl i smaken:
Krita – Louis Roederer Brut Premier (7602)
Kalk- Chablis (5765)
Skiffer – Berncasteler Doctor Riesling Kabinett 1999 (7256)
Lera – Château les Grands Sillons 1998 (3459)
Grus – Château de Seguin Cuvée Prestige 1998 (3570)
Granit- Hermitage La Chapelle 1998 (2815)

Grus, sand och lera
Partiklarnas storlek har stor betydelse för vinrankan. Grus, som är den största bland de tre nämnda har bäst dränering. Eftersom vattnet snabbt rinner undan är denna den torraste och varmaste av dem. Druvan Cabernet Sauvignon trivs med detta, som t.ex. grusåsarna i Medoc i Bordeaux. Lera å andra sidan har de finaste partiklarna och sämst dränering. Detta är därför fuktigaste och kallaste. Här trivs druvan merlot som i t.ex. Pomerol i Bordeaux. Sand är då givetvis mellan läget mellan dessa två. Rena sandjordar finner man nästan bara i Colares och Seúbal i Portugal. Där växer vinrankorna i flera meter djupa sanddyner.

Kalksten och krita
Den vita druvan Chardonnay ger bäst resultat i basiska jordar. Ju mer basisk jordmånen är desto syrligare frukt får man. Detta märks tydligt i Chablis i Bourgoge där chardonnayrankorna växer i de två kalkarterna Portland och Kimmerige. Vinerna är friska och mineraliga. Likaså i Champagne där man finner solid krita från 1 till 300 meters djup. De båda vinerna präglas tydligt av jordmånen. En av anledningarna till detta är att vinrankan är en av mycket få växter som kan tillgodogöra sig inte bara näring utan även mineraler ur jorden.

Granit
Jordmånen är vanlig i vingårdarna. Mest känd är den i norra Rhonedalen där den hårda bergarten tvingat floden att kröka sig och givit upphov till det kända hermitageberget. Även i Beaujolais vilar stora delar av vingårdsarealen på granitgrund. Den hårda stenen bidrar till att hålla nere produktionen och höja koncentrationen i vindruvorna.

Skiffer och andra jordarter
I Mosel-Sahr-Ruwer utgörs jordmånen av skiffer. Den mörka stenen lagrar värme från solen och solljuset som reflekteras från floden. Utan denna jordmån som på så vis betyder mycket för vingårdarna hade druvorna aldrig kunnat mogna till fullo.i Chateauneuf-du-Pape finner man stora ovala stenar, s.k. galets, som även de binder värme för att sedan återge den under de kalla nätterna. Den röda leran i Coonawarra i Australien, som kallas Terra Rossa, sägs vara anledningen till just det områdets många kvalitetsviner tack vare en hög järnhalt.

Som ni märker är vinet en MYCKET betydelsefull faktor vad gäller utgången av vinets smak och kvalitet. Någonting som bara gör sakernas tillstånd än mer intressanta. Ett tips från oss på Vinguiden.com är att köpa ett antal viner från de ovan nämnda områdena, och försöka utläsa jordens egenskaper i vinet.

Text: Andreas Kjörling, Sommelier
Illustration: Magnus Eriksson, Coreklam