HEM

Grönt som ger vitt

Klicka på pilen för att läsa mer.

Att döma av de läsarfrågor vi får är intresset för vindruvor stort. Vinguiden.com kommer därför att kika på några av de vanligaste druvsorterna och förklara några av skillnaderna och/eller likheterna. Låt oss starta med de gröna druvorna.

Det sägs ska finnas runt 5 000 olika sorters druvor på vår jord. Dock är det bara runt 1 000 av dessa som lämpar sig för vintillverkning, varav cirka 100 sorter dominerar. Samtliga ”vindugliga” sorter kommer från europeiska vinrankor.

Kvaliteten och karaktären på olika viner är bland annat beroende på druvan. Olika druvsorter trivs bäst i olika klimat och jordarter, och varje land och region anpassar druvodlingarna efter det egna klimatet. Jordmån, skördemetod och lagring avgör också resultatet på den slutliga skörden.

Gröna vindruvor används vid vitvinstillverkning. Det går även att använda blå druvor, men det är inte alls lika vanligt. Däremot tillverkar man champagne av blå druvor, alternativt av Chardonnay-druvan.

Här följer några av de vanligaste och populäraste druvsorterna. Noteras kan att ”kärt barn har många namn”, så samma druva kan ha olika namn i olika länder och regioner.

Chardonnay
En stor grön druva som är populär hos odlarna. Den är lättodlad, motståndskraftig, ger rikliga skördar och anpassar sig väl på de flesta jordar. Chardonnay odlas överallt men trivs bäst i Bourgogne i Frankrike, tack vare den kalkrika jorden. Vinet blir torrt, fylligt, smakrikt, mjukt och fruktigt. Inte alltid helt lätt att känna igen, men brukar associeras med äpplen. Färgen är kraftigt gul, framför allt vid lagring. Smaken på ett moget Chardonnay-vin är smörlik, som smörkola, med inslag av ek och vanilj. Doften kan beskrivas som melon eller nöt.

Riesling
Ansedd av många som den bästa och mest användbara för vitvinsframställning, men inte lika uppskattad som Chardonnay-druvan. Orsaken till det är att vinerna oftast är söta, och ej så lämpade till måltider. Tyskland är en stor producent som gör många halvtorra till ädelsöta varianter. Riesling har typiska kännetecken, varav det ena är den livliga, friska syran. Ett annat är den unika doften av olja, bensin och petroleum, som blir tydligare ju längre vinet lagras.

Sauvignon Blanc
En tjockskalig druva som används för vit bordeaux. Finns mest i Frankrike, men även i utomeuropeiska länder som Nya Zeeland. Namnet Sauvignon kommer från franskans ”sauvage” som betyder vild. Smaken på ett vin som inte har fatlagrats brukar beskrivas som frisk, blommig och fruktig med krusbär- eller svartvinbärsbladarom. Med några år på nacken blir doften alltmer grönsakslik och kan till och med förknippas med kattkiss! Smaken på fatlagrade Sauvignon Blanc-viner är däremot mjuk, med inslag av smör och vanilj.

Muscat
Odlas över hela jorden och ger ett sött, aromatiskt, myskdoftande vin. En doft som är så utpräglad och lättigenkännlig att den inte kan liknas vid någon annan. Smaken påminner om rosor, bergamott och mogna druvor. Vinets sötma gör det lämpligt som aperitif och tycker man om lätta, bubbliga viner är det italienska mousserande vinet Asti Spumante att rekommendera, liksom Gran Cinzano.

Det finns många fler gröna druvor som används för vinframställning, men de ovan nämnda tillhör de vanligaste. Nästa gång tittar Vinguiden.com närmare på de populäraste blå druvorna – som ger rött vin.

TEXT: Marie Arpnäs
KÄLLA: WebPocket m fl.