Minskad konsumtion och stark expansion i konkurrentländer utanför EU har lett till tillbakagång för stora delar av den europeiska vinindustrin.
Det framgår av en ny marknadsöversikt från Jordbruksverket. Sedan slutet av 1990-talet har det skett en markant ökning av vinlagren inom EU, både när det gäller kvalitetsviner och bordsviner.
Jordbruksverkets marknadsöversikt innehåller dels en beskrivning av det regelverk som EU har upprättat för vin och vinprodukter, dels uppgifter om olika marknadsförhållanden såsom produktion, handel och konsumtion. Det finns ett behov av att sammanställa denna information eftersom en reform av EU:s gemensamma marknadsorganisation för vin kommer att starta under 2006. Reformen är nödvändig eftersom stora belopp förbrukas på regleringsåtgärder som stödjer den stora överskottsproduktionen.
Regelverk ska skapa prisstabilitet
EU:s regelverk kring vinodling och vinframställning är mycket omfattande. Syftet med marknadsregleringen är att ge skydd åt EU:s producenter genom åtgärder som ska skapa prisstabilitet och marknadsbalans, samt begränsa importen från tredje land. Samtidigt ska konsumenterna garanteras ett utbud av god kvalitet till ett rimligt pris.
Utgifterna för EU:s vinsektor beräknades uppgå till 1,3 miljarder euro 2005, vilket svarar för cirka 3 % av EU:s jordbruksbudget. Den största utgiftsposten var olika former av destillationsåtgärder. Knappt 40 procent av utgifterna betalades ut för att destillera vinprodukter till vinetanol. Destillation av vinprodukter har ökat och är ett sätt att ta bort överskott från marknaden och även att bli av med produkter av sämre kvalitet.
Fram till början av 1980-talet ökade vinproduktionen i världen. År 1982 blev ett rekordår med en total produktion på drygt 366 miljoner hektoliter. Därefter har produktionen fallit med ett par tusen hektoliter varje år. Med en volym på 157 miljoner hektoliter står EU för nästan två tredjedelar av världens vinproduktion. De största vinproducerande länderna utanför EU är USA, Argentina, Kina, Australien och Sydafrika.
Svenska vinodlare berörs ej
Intresset för vinodling i Sverige har ökat under senare år. I dag finns det tre företag som tillverkar vin av eget odlade vindruvor i kommersiellt syfte. Så länge den svenska vinodlingen understiger 99 hektar berörs inte Sverige av förbudet mot nyplantering som råder inom EU. Sverige är inte heller aktuellt för flertalet av de regleringsåtgärder som EU har inom den gemensamma vinregleringen.
Av Magnus Bergquist
Källa: Newsdesk
