HEM

Doktorn ordinerar: Njut i vår!

Klicka på pilen för att läsa mer.

Fett är farligt, cigaretter är ännu farligare, och sprit är jättefarligt. Så vad ska vi göra åt eländet? I några krönikor har jag skrivit om uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar.
Vad som händer i kroppen när kärlen proppas igen av förkalkade plack vilka i sin tur ger upphov till att det bildas blodproppar som stryper blodtillförseln till organen. Jag har också skrivit om olika riskfaktorer.

OK, vad beträffar tobak så måste jag göra rökarna besvikna. Det finns inga studier som tyder på att tobak minskar risken för hjärtsjuka, tvärtom det är en av de absolut största enskilda riskfaktorerna. Men många studier har gjorts som tyder på sådant som gör livet njutbart – musik, sex, rödvin och god mat – inte alls behöver förkorta livslängden. Tvärtom gör de kanske livet både längre och roligare.
Dock ska man hålla i minnet att såna här studier oftast baserar sig på jämförelser mellan grupper med olika livsstil, och det finns många statistiska fällor. Den kortare livslängden bland de “avhållsamma” kanske beror på att de är sjuka, fattiga eller deprimerade och därför inte har råd, lust, eller fysisk möjlighet att ägna sig åt ett hedonistiskt leverne.

Dock ska jag redogöra för vad man faktiskt tror sig veta:

Fett.
Som jag skrev i förra krönikan så cirkulerar det runt olika typer i blodet. Den ilskna sorten heter LDL. Den är bara ohälsosam om man får för mycket av den – vilket man får om man lassar i sig massor av Åseda gräddost, vispgrädde och andra mättade fetter.
Dock finns en annan sorts blodfettspartiklar HDL som åker runt och dammsuger kärlväggarna på fetter. Sen återvänder de tillbaka till levern där fettet bryts ner och återanvänds. Det gör nytta istället för att bara sitta och skräpa på kärlväggarna.

Enkelomättade fetter och fleromättade fetter ökar halten av HDL i blodet och minskar nivåerna av LDL. Vi behöver båda sorterna, så njut mer av medelhavsköket och det japanska köket (fet fisk, olivolja på tomater med basilika, ruccola och en grillad biff, ris, pasta och potatis) så kan du även i fortsättningen njuta av gräddosten. Allt handlar om balans.

Alkohol.
Man visste sedan tidigare att hög alkoholkonsumtion var förenad med högre dödlighet i bla. leversjukdomar, vissa cancerformer, våld och självmord – samt av hjärtsjukdomar. Därför blev forskarna förvånade av att upptäcka att måttlighetsdrickarna hade lägre dödlighet än absolutister. Detta gällde åldersgrupperna 40+ för män och 50+ för kvinnor, och det visade sig att det var just hjärtsjukdomar som alkoholen verkade skydda emot. Märkligt nog tycktes vindrickarna klara sig allra bäst och man började säga saker som ”Ett glas vin är bra för blodet”. Detta väckte förstås både allmänhetens och forskarnas nyfikenhet och man provade olika förklaringsmodeller:
• Bland absolutister finns dels sjuka och dels tidigare alkoholister, vilket förklarar den högre dödligheten.
• Högre socialgrupper har längre medellivslängd, och där finner man också flest vindrickare.
• Vindrickarna kommer från länder där man av tradition äter mer grönsaker och mer fleromättade fetter än man gör i ”brännvinsbältet”.
• Vin innehåller flavonider vilka har antioxidativ effekt och minskar inflammationen och plackbildningen i kärlen.
Nya studier gjordes utan att man lyckades bekräfta några av dessa teorier.

Då började man titta på dryckesmönstret i olika länder. I Medelhavets vindrickarkultur dricker man i regel en mindre mängd dagligen, medan man i Nordeuropa oftare koncentrerar veckokonsumtionen till en rejäl lördagsbläcka.

Genom att titta på effekterna som alkohol har på blodet fick man bekräftat att det var sättet man drack på snarare än sorten som avgjorde om alkohol skyddade hjärtat eller skadade det.
Det här är vad man kom fram till:

Måttlig alkoholkonsumtion ökar halterna av HDL och minskar mängden LDL i blodet. Dessutom verkar de komponenter som leder till att blodet bildar proppar öka vid stort intag, men minska vid långvarigt bruk av måttliga mängder. Ytterligare en god effekt av måttlig konsumtion är att insulinkänsligheten ökar, vilket har god inverkan på blodsocker och blodfetter, samt hindrar uppkomsten av åldersdiabetes. Till detta kommer också en eventuell anti-inflammatorisk effekt. De flesta av dessa goda effekter sitter i ungefär 24 timmar medan stora mängder alkohol vid ett tillfälle höjer blodtrycket, är skadligt för hjärtmuskeln och kan orsaka allvarliga rytmrubbningar i hjärtat.
Detta skulle förklara varför medelålders och äldre måttlighetsdrickare klarar sig bättre från hjärtsjuka än såväl absolutister som storkonsumenter.
Kontentan av detta skulle alltså vara att den feta rödkittsosten och ett glas bordeaux är en lyckad kombination inte bara i ett kulinariskt avseende.

Slutligen, vad är då måttlig alkoholkonsumtion?
Det har blivit populärt att använda uttrycket enhet för att beskriva mängden konsumerad alkohol. Vad som är en enhet varierar mellan olika länder, men i Sverige menar vi motsvarande 3 cl sprit, 1 dl vin eller 25 cl starköl. Maximal nytta – det vill säga god effekt på hjärtat utan att man riskerar påverkan på levern – anser man nu ligga vid ca 14 enheter per vecka för män och 7-10 för kvinnor. Man har då inte tagit hänsyn till eventuella sjukdomar, beroendetillstånd, eller läkemedel som kan sätta ner alkoholtoleransen.

Detta är vad man tror sig veta idag.
Känn efter själv! Vad mår du bra av?

Och njut i vår!

Text: Hans Lannerstedt med. Kand. Karolinska inst.
Bild: Torbjörn Boström, Pressens bild