HEM

Alexandra Pascalidou

Klicka på pilen för att läsa mer.

Att man kan vänja sig vid något så äckligt Om ämnet är grekiska viner, känns det minst sagt fel att inte prata med en grek – som dessutom älskar landets tunga, röda drycker. Vinguiden.com fick ett snack med TV-profilen Alexandra Pascalidou. - Det är rätt lustigt det här med vin. Att man kan vänja sig vid något som egentligen är så äckligt, säger Alexandra med ett skratt. Det började redan vid första nattvarden, då Alexandra som barn lyckades tvinga ner de osmakliga dropparna i strupen. Sedan tog det bra lång tid innan hon kunde börja tycka det var gott med vin. För att inte tala om champagne. - Jag kunde helt enkelt inte förstå vitsen med champagne. Det var ju bara en massa beska bubblor, som dessutom var mycket dyrare än det vanliga vinet. Som jag heller inte var förtjust i. För ordningens skull kunde jag dricka några klunkar Champagne då jag var mer eller mindre tvungen – på nyårsafton, eller så. Men gott var det definitivt inte! Lärde sig tycka om champagne i Paris Vändningen kom i Paris för några år sedan, där hon var med goda vänner. - Fransmännen är ju mästare på att dricka champagne. Och då pratar vi inte vid festliga tillfällen, utan jämt och ständigt. Att det dricks mycket vin i Frankrike är ingen nyhet, men jag var aldrig medveten om att de är så otroligt förtjusta i champagne också. Alexandra berättar om kvällar på krogen, då killarna skänkte champagneflaskor till utvalda tjejer på dansgolvet, som de ansåg sig vilja få kontakt med. De gånger hon fick en flaska drack hon en klunk av artighet, kollade lite på killen som skänkt den, och slängde bort resten av de dyrbara dropparna. - Det var ingen särskilt tacksam gest det där att kasta Champagnen, men jag tyckte inte ens att det var drickbart. Så småningom lärde jag mig att tycka om fransmännens favoritdryck, och idag är jag en riktig champagneälskare. Gillar röda och grekiska viner Frågar man Alexandra om hennes favoritviner, kommer svaret snabbt och självklart. Jag älskar tunga, röda viner! Och helst ska det vara italienska eller – givetvis – grekiska. Jag är ju patriot! Vinerna från Kreta är jag särskilt förtjust i. - Jag vet inte om det är gener eller vad, men jag klarar av mycket vin. Mår sällan dåligt dagen efter, till exempel. Däremot måste jag alltid äta någonting till vinet. Det kan räcka med någon ost eller så, men jag har svårt för att bara sitta och socialdricka vin. I synnerhet de röda, tunga vinerna som jag gillar, för de kräver nästan något ätbart till. Champange – ett måste på nyår Alexandras nyårsplaner är, än så länge, inte spikade. Det finns ett par alternativ, som hon strax måste ta ställning till. - Antingen åker jag till mamma i Rinkeby och firar nyår, och då behövs det ingen direkt långtidsplanering. Eller också funderar jag på att, tillsammans med några vänner, åka på långresa till Brasilien, Chile och Argentina. Jag har aldrig varit i Sydamerika, så den tanken lockar väldigt mycket. Och eftersom jag kommer att vara borta ett par, tre månader, krävs det ett ganska omgående beslut. Men det ordnar sig alltid. - Ett är i alla fall säkert – jag kommer definitivt att fira millennieskiftet med champagne! TEXT: Marie Arpnäs