HEM

Aberlour – Där den babblande bäcken mynnar

Klicka på pilen för att läsa mer.

Aberlour är beläget i Speyside i Skottland. Destilleriet håller en hög kvalitet och värnar om traditionell destillerings-konst. En av de tre whiskysorterna som finns på marknaden är en historisk tillbaka blick till 1800-talet. Spännande att prova för den historie-intresserade.

Namnet Aberlour är keltiska och betyder ”där den babblande bäcken mynnar”. Destilleriet som ligger intill floden Spey grundades 1826 och har varit i drift sedan dess. Grundarna, James Gordon och Peter Weir, är kända för att ha gett revolvrar till Glenlivet, för att de skulle kunna försvara sig mot missnöjda konkurrenter. Glenlivet var nämligen det första lagliga destilleriet vilket uppskattades föga av de illegala svartbrännarna. Idag ägs Aberlour av Campbell Distillers Limited och är en av de största på marknaden.

I destilleriet
Vattnet tas från ett vattendrag från det närbelägna berget Ben Rinnes. Man har även en anrik källa inne på destilleriområdet som varit sinad i många år, men återuppstod dagen efter ett prestigefyllt pris vunnits. Malten köpes från ett centralt mälteri. Ca 80% av den är skotsk medan de övriga 20% kommer från England. Destilleringspannorna är medelhöga potstills vilket innebär att man får en fin balans mellan fyllighet och elegans. All mäsk destilleras två gånger för att nå en alkoholstyrka på ca 70%. Varje år produceras ca tre miljoner liter sprit som sedan lagras i bourbonfat och sherryfat.

Aberlour whisky
Tre olika sorter tillverkas idag. Den mest spännande i historisk synpunkt är Aberlour a’bunadh. A’bunadh är keltiska och betyder fritt översatt ”originalet ”eller ”ursprunget”. Den bärnstensfärgade whiskyn är gjord för att i mesta möjliga mån likna den man drack i slutet av 1800-talet. Den korta och tjocka buteljen påminner mycket om gamla tiders medicinflaskor. Eftersom whiskyn förr såldes i lösvikt tog folk med sig de flaskor de hade i hemmet för att fylla i destilleriet. Det som fanns var oftast just medicinflaskor. Whiskyn är mycket mörk i färgen trots att den inte är lagrad mer än ca åtta år på ekfat. En bidragande orsak är att den inte är filtrerad. Smaken är fyllig med tydligt inslag av ek och något söt. Lämpligast drickes den sent på dagen efter en god middag.

Man gör även en tioårig whisky som är medelfyllig och mycket elegant. En fjärdedel av whiskyn är lagrad på sherryfat och resten på bourbonfat. Ett år innan buteljering blandas den och får vila ytterligare, för att de två komponenterna ska gifta sig. Whiskyn har en blommig doft med ett finstämt inslag av tjära och en lång eftersmak. Passar bra både före och efter måltiden.

Deras femtonåriga whisky är mörkt bärnstensfärgad. Den har en rostad, något nötig ton med inslag av sötma. Även den med lång eftersmak. Precis som den tioåriga lagras denna på både bourbonfat och sherryfat, för att sen få gifta sig under ca ett års tid, innan den hamnar på flaska. Alla sherryfat är av s k olorosotyp, dvs de har innehållit Oloroso Sherry vilken är kraftigt oxiderad och nötig. Detta sätter tydliga spår i whiskyn och gör den extra harmonisk.

Text: Andreas Kjörling, Sommelier
Illustration: Magnus Eriksson, Coreklam