HEM

Hummerskiva

Äntligen Augusti och det är dags för kräftkalas! Förutom min födelsedag i slutet av månaden är det kräftsäsongen som är det big thing denna månad. Augusti överlag brukar ju vara slutspurten då man gör allt man kan för att klämma ut det allra sista ur sommaren (i år verkar det dock som att det är nu sommaren börjar, om man ska tro på löpsedlarna). Oavsett väder ska i alla fall ett kräftkalas avnjutas utomhus, för hur jag än försöker känns det inte på riktigt när jag och D knäcker skal framför TV’n i vår lägenhet mitt i stan. Så, man ska frysa och man ska sitta ute.

Så kräftsäsongen är här, och hummerpremiären runt hörnet. Faktum är att vi tjuvstartade lite, eller vi kan snarare se det som att vi värmde upp. Vi spenderade andra hälften av Juli i Salem som ligger strax norr om Boston, och för er som inte har varit runtom i New England kan jag säga att allt handlar om hummer, hummer och hummer. Och inte vilken hummer som helst utan the real deal, nämligen Maine Lobster – Ni vet de där riktigt stora som vi knappt ser skymten av i Sverige, och om vi nu skulle råka på en sådan kostar de en förmögenhet. Plus att de i sin tur har skeppats över Atlanten osv.

Ska man äta hummer ska man äta det här, så vi bestämde oss för att ha en liten hummerskiva i trädgården. M’s mamma, som är lite av ett proffs när det kommer till att koka färsk hummer, instruerade oss hur man skulle gå till väga. Det var mycket att ta in för oss, som aldrig hanterat en levande hummer av denna storlek tidigare. Grejen är att när hummern är nyfångad, är den så smakrik att man endast kokar den i saltat vatten i ca 15 minuter och sen är det bara att hugga in – busenkelt. Hemligheten (som jag nu delar med mig av) ligger i att klippa bort banden från klorna innan man lägger ned hummern i det kokande vattnet, annars smakar kloköttet gummi. Man var tvungen att vara kvick så att de inte greppade tag om saxen (eller ett finger för den delen) denna uppgift delegerade jag till D, då jag mest stod bredvid och var allmänt skräckslagen.

När man har en hummerskiva i Salem äter man inte så mycket annat än hummer, smör och grillade färska majskolvar. Först saknade jag tillbehör som exempelvis västerbottenpaj, romsmör och liknande, men efter att inte ens ha lyckats äta upp hela min hummer au naturel kändes tillbehör aningen överflödigt.

Så, vad dricker man till en kokt hummer? Äter man den som vi, au naturel, är det ganska lätt att kombinera med det mesta. Köttet är väldigt milt, så tänk ett milt vitt vin till det (tänk norra Frankrike typ Muscadet, Chablis eller Champagne, se några förslag här ovan). Vill man inte dricka vin (som D sällan gör) kan man ta en ljus öl med måttlig beska, typ IPA (eller så fungerar faktiskt en Bud Light som M dricker på bilden längst ned, om man inte riktigt orkar vara petig).

M, som typ åt hummer istället för barnmat när han växte upp, lärde oss allt han kan om hur man äter en hummer på bästa sätt (faktum är att jag lyckades få ut så mycket kött ur de gigantiska klorna och armarna, att jag knappt orkade äta ens hälften av stjärten). Nu slipper jag äta hummer i min ensamhet utan känner mig äntligen trygg att gå ut på restaurang och äta en hel hummer utan att skämmas – nyöppnade Burger & Lobster härnäst kanske?

Vi börjar med ett kräftkalas i just vår lägenhet mitt i stan, förmodligen inomhus, men det är okej.

Happy Lobster Party!

 

hummer6_inlagg

hummer7_inlagg
Hummer1_inlagg

hummer2_inlagg

hummer3_inagg

Klicka för att dela på facebook

Vinguiden
tipsar