Bengt Frithiofsson är en välbekant gäst i TV4s fredagssoffor. Det han inte vet om viner är knappast heller värt att veta. Men att han även har introducerat en serie olivoljor på de svenska livsmedelshyllorna är det få som vet. Vinguiden.com har haft ett oljigt samtal med Bengt Frithiofsson. ²Vinstocken och olivträdet växer sida vid sida sedan årtusenden i en naturlig gastronomisk symbios.² - Om man är road och intresserad av god mat och matlagning är olivoljan lika självklar som det ackompanjerande vinet. Just det faktum att de båda frukterna vuxit intill varandra i årtusenden talar sitt tydliga språk. Vindruvans saft och olivens olja hör helt enkelt samman, säger den från Spanien nyss hemkomne vinexperten. Mer vinupplevelse för pengarna Bengt Frithiofsson Collection Wine & Food AB heter företaget som Bengt driver tillsammans med sin hustru Yvonne. BFC-varumärkets motto är ²mer vinupplevelse för pengarna² och nu har vinsamlingen utökats med steg ett i foodkonceptet, nämligen olivoljor. - Olivoljorna introducerades på dagligvarumarknaden i maj i år. Däremot finns de inte att finna på Systembolaget – ännu, säger Bengt med ett skratt. Marknaden för olivoljor är otroligt spännande och har en enorm potential, framför allt i Norden. Olivoljekonsumtionen i Europa Bengt plockar lite bland sina papper och får fram några siffror på Europas olivoljekonsumtion. Differensen mellan länderna är minst sagt slående. Grekland till exempel konsumerar drygt 20 liter olja per invånare och år, Italien cirka 16 liter, Spanien cirka 14 liter och Sverige – 2, 2 deciliter! Smaka på de siffrorna. - Jag kommer precis från Finland och där tror de att de själva använder mindre olivolja än vad vi svenskar gör, vilket måste vara detsamma som nästan ingen alls. Det handlar väldigt mycket om medvetenhet och kostvanor och på den fronten har svenskarna blivit mycket duktigare med åren. - Folk som bor i Medelhavsländerna lever generellt sett mycket sundare än andra. Hjärtsjukdomar existerar knappt i vissa av dessa länder så det är glädjande att Sverige alltmer anammar Medelhavets kokkonster. Grekland och Kreta anses till exempel ligga lägst i världen vad gäller höga kolesterolhalter i blodet och dödlighet orsakad av hjärtinfarkter. Olivolja – ett måste till pasta Bengt nämner italienarnas pasta som, enligt honom, är helt otänkbar att över huvud taget servera utan olivolja. Många restauranger med ²italienskt² på menyn gör misstaget att blanda smör i tagliatellen eller spagettin, vilket inte alls är traditionsenligt. Smör finns knappast ens att få tag på i länder som Italien och Spanien. - Oljorna som ingår i min kollektion består av tre olika sorter. En grekisk, Kalamata, som är mild och nötig, en spansk som heter Andalucia, där smaken är aromatiskt fruktig och lite pepprig i slutet samt Limone, som är en italiensk olivolja där skalen från nyskördade citroner har fått ge smak åt innehållet. Smakar olika Eftersom olika olivoljor också smakar olika beroende på när, var och hur oliverna skördas, tycker Bengt att man ska mer än en flaska hemma i köksskåpet. Kalamata passar bra till pasta, kött, wok och fritering medan en olja som Limone lämpar sig alldeles utmärkt till fisk, skaldjur, pasta givetvis och grillat. Den sistnämnda rekommenderas varmt som grillmarinad, enligt Bengt. - Hela Medelhavsområdet är vaggan för själva olivträdskulturen men odlingar har börjat dyka upp lite varstans i världen. Sydafrika och Kalifornien har sina egna olivodlingar och det beror på att de naturliga förutsättningarna finns där. Olivträden klarar inte minusgrader på låg nivå under en längre tid och då pratar vi om 15 – 17 minusgrader. Olivodling på balkongen Olivodlingar i Sverige är med andra ord inte att hoppas på. Däremot berättar Bengt att han har ett olivträd hemma på balkongen. - Jag tar in mitt träd på vintern men på de här breddgraderna blommar inte oliven varje år, oavsett skötsel. När ett träd är ungefär fem år gammalt kan man börja skörda några frukter och sedan har man sitt träd i ungefär tusen år. Du odlar egentligen inget olivträd för dig själv utan för kommande generationer. En fin tanke, inte sant? TEXT: Marie Arpnäs FOTO: Marktplatz
