Grekland är inte en historisk parantes i vinvärlden. Idag har man sin självklara plats på vinkartan tack vare sina viner i modern tid. Man har dessutom något inte många andra vinländer har: en uppsjö av egenartade druvor.
Grekisk sallad och retsina, två av Greklands största exponenter världen över. Inte många går igång på detta och många som varit i landet menar att maten är god första dagarna, men sedan…
Det är naturligtvis en mycket orättvis betraktelse över ett land som turistas av miljoner människor varje år. Och visst har Grekland mer är gamla ruiner, sol, fantastiska kuster och klarblått hav. Det finns idag en oerhört stark gastronomisk kultur som får fler att upptäcka inte bara paradisstränderna utan även inlandet.
Vinindustrin är samtidigt starkt på frammarsch. Och det är nytt. Det har inte alltid varit så. Grekiskt vin har länge varit synonymt med retsina, detta både underskattade och märkliga vin som man smaksätter med kåda. Men det finns – naturligtvis – så oerhört mycket mer. Samtidigt står den grekiska vinindustrin inför flera intressanta utmaningar.
– Den kanske största utmaningen är att få folk att lära sig uttala namnen på våra druvor. Agiorgitiko och Malagousia är ju inte helt lätt.
Det säger Stellios Boutaris, chef på Kir-Yianni, ett av Greklands absolut bästa vinhus. Han är femte generationen vinmakare på denna vackra bodega placerad i Naoussa, väster om Thessaloniki i norra delen av landet.
Han är väl medveten om de svårigheter som finns och att landet halkat efter, något som nu ska tas ikapp. Endast någon procent av grekiskt vin går på export, men intresset ökar och den inhemska vinkonsumtionen ser delvis nya mönster då kvaliteten och efterfrågan på bättre viner hjälper varandra att öka.
– Vi har ju spännande druvor som ingen annan har. Men det finns också en efterfrågan på viner på internationella druvsorter som Syrah, Chardonnay och Cabernet sauvignon. Och den marknaden måste också mötas.
Det som exponeras internationellt från vinegendomen är däremot vinerna på de inhemska, lokala druvsorterna i ett högre prissegment.
– Mellanprissegmentet är det svåraste och bulk intresserar oss inte…
Förutsättningarna är bra i området där Kir-Yianni har sina odlingar. Det har blivit lite varmare, globala uppvärmningen har ju nått även Greklands inland, och det är faktiskt till gagn för odlingen. Druvorna får en längre mognad och viner därigenom en större komplexitet. Men det finns även annat som lyfter hela den grekiska vinindustrin.
– Det kommer en ung generation vinmakare som är utbildad internationellt och som har helt andra erfarenheter än vad vi hade när vi började.
– Och så turismen förstås, idag ser vi en skillnad. Folk vill ha lokala viner och är beredda att betala för kvalitet.
Kir-Yianni är väl representerat internationellt. Även i Sverige där vi ser storsäljare som det röda vinet Ramnista Xinomavro och det på Systembolagets fasta sortiment nyligen lanserade vita vinet Kir-Yianni Assyrtiko. Bland annat. Extra kul är det med fokus på de lokala druvsorterna och inte ytterligare en chardonnay eller merlot.
Det visar att Greklands vinindustri hittat rätt, att man idag erbjuder något inget annat land kan erbjuda: viner med unik karaktär.
Det gillar vi!
