I södra Rhônedalen ryms nästan allt man kan önska sig i vinvärlden. Här görs rött, vitt och rosé, torra och söta viner – till och med mousserande – på en imponerande mångfald av druvsorter. Kvaliteten spänner från enkla vardagsviner till några av Frankrikes mest mytomspunna flaskor. Högst upp i hierarkin tronar områdets Cru-appellationer, där Châteauneuf-du-Pape sedan länge betraktas som den självklara referenspunkten.
Rhônedalens ursprungsbeteckningar är indelade i fyra nivåer: Côtes du Rhône, Côtes du Rhône Villages, namngivna Côtes du Rhône Villages samt Cru – den högsta kvalitetsklassen. I södra Rhônedalen finns idag fem Cru-områden, där Châteauneuf-du-Pape är det mest kända och inflytelserika. Det är också här många av de stilideal som förknippas med regionen har sitt ursprung.
Från lantvin till legend
Utanför AOC-systemet görs även Vin de Pays och Vin de Table. Dessa viner säljs ofta lokalt, ibland direkt från producenten, och inte sällan tappas de på dunk snarare än flaska. Det är en charmig kontrast till prestigefyllda områden som Châteauneuf-du-Pape, där varje detalj, från druvval till skördeuttag, regleras för att skydda områdets rykte.
Côtes du Rhône omfattar hela 163 byar, varav 95 får kalla sig Côtes du Rhône Villages. Endast 16 av dessa får ange bynamn på etiketten, med ambitionen att i framtiden nå Cru-status. Denna kvalitetsstege har varit avgörande för att Châteauneuf-du-Pape tidigt kunde positionera sig som ett område med tydlig identitet och hög ambitionsnivå.
Druvor, regler & frihet i flaskan
I södra Rhônedalen är hela 21 druvsorter tillåtna. För röda viner dominerar Grenache Noir, Mourvèdre och Cinsault, medan Roussanne och Marsanne hör till de viktigaste gröna druvorna. Reglerna styr vad som får planteras i vingårdarna – men inte alltid exakt vad som hamnar i flaskan. Det ger vinmakarna ett visst kreativt spelrum, något som Châteauneuf-du-Pape har gjort till en dygd.
Just här är 13 druvsorter tillåtna, och producenten kan välja att använda alla – eller bara en enda. Resultatet är en stilmässig bredd som saknar motstycke bland franska prestigeområden. Från kraftfulla, kryddiga Grenache-dominerade viner till mer strukturerade cuvéer med hög andel Mourvèdre.
Påvens nya slott och galna idéer
Namnet Châteauneuf-du-Pape betyder ”påvens nya slott” och syftar på den borg som uppfördes på 1300-talet när påve Johannes XXII etablerade området som vinodlingscentrum. Nästan 700 år senare räknas appellationen som den främsta i södra Rhônedalen.
Områdets självmedvetenhet visade sig tydligt på 1950-talet, då man – för att stoppa exploatering och väcka medial uppmärksamhet, införde ett förbud mot att flygande tefat skulle få landa i vingårdarna. Ett PR-trick, ja – men också ett uttryck för hur långt man är beredd att gå för att skydda sitt terroir.
Skördeuttaget är strikt begränsat till 35 hl/ha, vilket bidrar till den koncentration och kraft som kännetecknar vinerna. Förutom rött vin görs även vitt Châteauneuf-du-Pape, i betydligt mindre mängd men ofta med imponerande lagringspotential.
Producenter att hålla ögonen på
Bland de mest ansedda producenterna återfinns Château Rayas och Château Vieux Télégraphe, vars viner med lite tur dyker upp på Systembolaget. Château de Beaucastel är en större producent som kombinerar tillgänglighet med hög kvalitet och lång livslängd. Även välkända namn som Chapoutier och Guigal gör utmärkta viner här, även om de kanske lockar mindre för den som jagar de mest personliga och samlarvänliga uttrycken.
I glaset – ren frukt, balans och platsens röst
Erbjuder klassisk sangiovese med frisk syra, mörk frukt och en elegant struktur – ett perfekt vin till Toscana-mat som lamm eller tomatbaserad pasta.
Generöst vin med solmogna jordgubbar, plommon och björnbär, kryddat med vitpeppar och örter. Lång, varm avslutning.
Châteauneuf-du-Papes signatur: mogen frukt, sydfranska örter och kraftfull struktur, med fin balans och längd.
