Kvalitetsmärkning av italienska viner

Appellationer   Välj land... Argentina Australien Chile Frankrike Italien Grekland Nya Zeeland Portugal Spanien Sydafrika Tyskland U S A

Italien är världens största vinproducerande land och var också länge känt som bordsvinernas förlovade land. Idag ligger kvaliteten generellt sett mycket högre men man når fortfarande inte upp till de franska nivåerna med 30 procent vin av högre kvalitet.

Kvalitetsklasserna har med tiden förökats och idag har man fyra nivåer. Man använder sig av den franska vinlagen som utgår från vilken region vinet härstammar från.

I Italien använder man sig av fyra kvalitetsklasser:

1. Den lägsta kvalitetsklassen är Vino da Tavola (VdT), eller bordsvin. Hit hör allt vin som inte når upp till en högre kvalitetsklass.

2. Den andra kvalitetsklassen är också den som sist blivit instiftad. Den har inte funnits innan 1992 och kom till för att motsvara det franska Vin de Pays, eller lantvin. På italienska kallas det istället Indicazioni Geografiche Tipiche (IGT). Dessa viner måste komma från en viss region och innehålla druvor specifika för regionen.

3. För att ändra på den dåliga stämpel man tidigare hade och få upp kvaliteten på italienska viner inrättades 1963 en högre klassificering; Denominazione di Origine Controllata (DOC). Med detta försökte man inrätta något liknande den franska klassificeringen AOC. Eftersom inget centralt kontrollorgan inrättades utan man istället lät de olika regionerna själva besluta vilka viner som skulle uppnå DOC har kvalitetskraven ibland blivit eftersatta. DOC står idag endast som en garant för området vinet kommer ifrån.

4. I slutet av sjuttiotalet beslutades därför att man skulle inrätta en klass med högre kvalitetskrav. Klassen kallas Denominazione di Origine Controllata e Garantia (DOCG). Endast cirka tjugo viner ingår i den högsta kvalitetsklassen i Italien idag.

Helt utanför klassificeringssystemet står exempelvis de mycket högkvalitativa bordsvinerna från Toscana som kan vara gjorda på druvsorter som är mycket otypiska för området. Det kan vara Cabernet Sauvignon eller endast Sangiovese, som normalt blandas med andra druvor för att få fram det typiska Chianti-vinet. Även dessertvinet Vino Santo står helt utanför klassificeringssystemet.

Vad står på etiketten?

Att ett vin har kvalitetsklassen DOC ser man på etiketten. På denna måste anges vilken druva vinet är gjort av (en för området godkänd druva), samt vilken stad eller mindre område i regionen vinet kommer ifrån. På en bra flaska Piemonte-vin kan det exempelvis stå ”Piemonte Nebiolo (druvan) d’Asti (från Asti)” eller ”Piemonte Nebiolo d’Alba (från Alba)”. I Piemonte får endast druvsorten Nebiolo odlas. DOCG-vinerna är lätta att känna igen eftersom de är utmärkta med ett rött pappersband runt flaskhalsen.

Vilka regioner är bra?

Piemonte, Toscana och Veneto är bra regioner. Alla viner härifrån har inte högsta kvalitet men genomsnittet är högt om man jämför med andra områden i Italien.

Vilka årgångar ska jag leta efter?

I Toscana är århundradets årgång, enligt de allra flesta experter, 1997. Även 1998 är bra och 1999 snäppet under. De bästa årgångarna från Piemonte är 1995, 1996 och 1997 och från Veneto 1996, 1997 och 1998. Vinerna från Syditalien är jämna på grund av klimatet.

Hur gör jag för att hitta ett prisvärt vin?

I jämförelse med den franska luddiga märkningen på flaskorna är det mycket enklare att veta om ett italienskt vin är prisvärt. Har flaskan ett rött band om flaskhalsen vet man säkert att det är ett bra vin. Om det är prisvärt är inte riktigt lika säkert men det är ganska sannolikt. Är det ett DOC-vin måste det vara märkt som i exemplet med Piemonte-vinerna ovan så de är också lätta att känna igen. Om informationen på flaskan är mer knapphändig än så, d.v.s. om inte både region, druvsort och stället vinet är producerat på står med så kan man utgå från att det inte har någon högre kvalitet.

Text: Jenny Sandström
Illustrationer: Magnus Eriksson, Coreklam

Källor:
Sommelier Jörgen Lindström Vinifera Konsult
Munkskänkarnas Vinbok, Forum Förlag, Författare: Catarina Hiort af Ornäs.

Mer information och årgångstabeller hittar du bl a på:
www.decanter.com
www.winespectator.com

Kvalitetsmärkning av sydafrikanska viner [2007-08-06] Efter att under många år ha varit utsatta för ekonomiska sanktioner från stora delar av världen började under 1990-talet Sydafrikas vinproducenter kunna ta upp konkurrensen internationellt sett igen. Sedan dess har utvecklingen gått mycket snabbt. Läs mer. Klicka här!

Kvalitetsmärkning av amerikanska viner [2007-07-30] 1978 infördes en kontrollerad ursprungsbeteckning i USA. Innan dess var det lite vilda västern över vinetiketterna som kunde ange att vinet kom från California Mountain eller något annat påhittat och kryptiskt. Nyförtiden är det däremot hård kontroll enligt amerikansk modell, vilket innebär att licenser utfärdas av samma myndighet som ansvarar för tobak och skjutvapen. Läs mer. Klicka här!

Kvalitetsmärkning av Nya Zeeländska viner [2007-07-23] Vinframställning har ingen lång tradition i detta land som ända fram till 1800-talet endast befolkades av maorier. Under många år bestod den största delen av produktionen av billiga starkviner, något som inte ändrades förrän under senare delen av 1900-talet. Idag styrs i princip hela produktionen av två stora producenter; Corbans och Montana. Läs mer. Klicka här!

Kvalitetsmärkning av sydamerikanska viner [2007-07-16] Sydamerikanska viner är i princip lika med Chilenska och Argentinska viner. Chile har enorma förutsättningar för framställning av högkvalitativa viner. Den modernisering som under senare år påbörjats i landets vinnäring kommer enligt en samstämmig kritikerkår med allra största trolighet ge viner av mycket hög kvalitet inom de närmaste åren. Argentina är världens femte största vinproducerande land och framställer till största del röda viner. Här är klassificeringssystemet under uppbyggnad. Läs mer. Klicka här!