HEM

Rosévin

Att rosévin blivit det nya svarta inom vinvärlden ser vi med all önskvärd tydlighet. Fler och fler producenter lägger idag ner betydligt mer ansträngning kring det rosa vinet än någonsin tidigare. Att det blivit en försäljningssuccé har alltså med synergin att göra. Ju fler som dricker det, desto bättre blir vinet av förklarliga skäl.

Sedan är det ju så att rosévin, bara begreppet, borgar för glädje, en speciell livsstil, det är kanske en picknick, en sen eftermiddag i bersån eller ett glas svalt rosévin vid stranden. Bilderna är idel positiva, avslappnad miljö och sommarvärme. Klart man vill ta sig ett glas rosé.

Klicka på pilen för att läsa mer

425 roséviner på Vinguiden

Just nu finns 425 stycken roséviner att beställa. Nedan finner du de mest populära rosévinerna på Vinguiden, vill du se samtliga roséviner?

Populära roséviner

Vad är rosévin?

Nästan allt rosévin görs på blåa druvor, eftersom pigmenteringen sitter i den blå druvans skal. Rosévin tillverkas enligt vitvinsmetoden, vilken i korthet går ut på att man pressar de blå druvorna och låter musten ligga med skalkontakt tills den får en fin rosa färg. Ju längre så kallad macereringstid, urlakning, desto mörkare färg. Därefter separerar man musten från skalen och låter den traditionella alkoholjäsningen ta vid.

Inom EU är det inte tillåtet att tillverka rosévin genom blanda rött och vitt vin, med något undantag som ex. för Champagne. För att få en rosa champagne häller man i lite rött vin i det färdiga bubbelvinet. I Nya världen kan det däremot förekomma att blandning sker vid rosévinstillverkning.

Bästa druvorna för roséviner

Att tillverka ett rosévin kräver känsla för balans och stor kunskap om vilka druvor som kan användas. Det är inte en tillfällighet att blå druvor med låg färgpigmentering, som Grenache, används.

Det är ovanligare med kraftfulla druvor, även om vi ser detta i lite högre utsträckning idag. Cabernet Sauvignon används exempelvis i många roséviner från Loire, dock mer som komplementerande druva än som basdruva.

Pinot Noir till det rosa vinet

Pinot Noir är en intressant druvsort som fler och fler jobbar med. Dels har den en elegans som många tillverkare vill åt, dels har den en låg färgpigmentering vilket gör det lättare att producera ett rosévin. När urlakningen sker behöver man inte vara orolig för att vinet ska få för mycket strävhet eller aromatisk karaktär.

Andra blå druvsorter som många väljer att jobba med är Gamay, Cinsault och Carignan, druvor som odlas i Provence och som har kommit att bli en självklar referens för rosévinsproducenter världen över.

Rosévin på gröna druvsorter

Det finns några druvsorter som har Gris i sitt namn, alltså grå på franska. Ofta kategoriseras dessa druvor som gröna druvsorter p.g.a. att de främst används till produktion av vita viner. Dock har samtliga av dessa sorter en liten färgpigmentering i skalen, vilket innebär att det går att tillverka ett lätt rosa vin på dem, även om det kräver en längre macereringstid.

Bland de vanligaste druvorna i denna mittemellan-kategori hittar vi bland annat Grenache Gris och Pinot Gris.

Bästa distrikten för rosévin

Det mest kända vinområdet för tillverkning av roséviner, och som ofta sätter trenderna, är Provence i södra Frankrike. Här produceras ett lätt rosa vin med fin mineralitet, ett vin som idag sätter prägel på vilket rosévin hela världen tycks vilja producera – och konsumera.

Men även på andra håll runt om i Frankrike produceras det rosa viner med stor finess. Loire har sitt berömda Rosé d’Anjou, Tavel i Södra Rhône producerar mörka roséviner och inte minst Champagne står för några av världens absolut mest eleganta rosa viner med bubbel därtill. Som kuriositet kan tilläggas att i Frankrike är konsumtionen av rosévin idag högre än vitvinskonsumtionen.

Andra rosévinsländer än Frankrike

I världen utanför Frankrike har vi tongivande rosévinsdistrikt som Navarra i norra Spanien där man ofta använder 100% Garnacha till sitt rosa vin. I Kalifornien har man en alldeles egen variant, blush Zinfandel, ett rosévin som produceras av den blå druvan Zinfandel genom att druvmusten får ligga en kort tid i skalkontakt.

Österrike har en spännande variant, i Weststeiermark i sydöstra delen av landet där man producerar vinet Schilcher, ett syrligt rosévin på druvsorten Blauer Wildbacher.

Idag produceras det roséviner i stort sett i samtliga vindistrikt runt om i världen. Det kan vara allt från torrt till sött (ovanligt), stilla till mousserande och kanske framför allt enkelt till komplext. Rosévinsvärlden har helt enkelt blivit större.

Rosévin och mat

Vitt till fisk, rött till kött – och rosé till allt annat? Jodå, visst ligger det någon slags kulinarisk jantelag över rekommendationerna när det kommer till rosévin. Eller att vinet skulle fungera enkom som en aperitif. Det är absolut en sak att det gör det och en helt annan att det endast gör det.

Rosévinet är betydligt större än sitt rykte, något vi också börjar se i allt högre utsträckning. Konsumtionen stiger, intresset ökar, dessutom är konsumenter villiga att betala betydligt mer idag för sitt rosa vin än tidigare.

Trend mot exklusiva roséviner

Nu har det varit trendigt att dricka rosévin en tid, men det har inte sällan varit hellre än bra. De stora rosévinerna har lyst med sin frånvaro. Kanske är det dags nu, för visst är det ett segment som väcker nyfikenhet och här hittar vi spännande viner främst från Provence. Det finns ett tiotal producenter som samtliga producerar roséviner med ytterst komplex kommentar. Men smakar det så kostar det, något konsumenter också blir mer och mer medvetna om.

Tydlig ursprungston i rosévinet

Vad som emellertid är kännetecknande för provensalska roséviner är att ursprungstonen i vinerna är mycket påtagliga och att vinerna har en fin frisk ton, elegant frukt och en hel del mineral karaktär. Stora viner, helt enkelt, som för tankarna mer mot vinerna i Bourgogne än mot rosébulkvinerna i södra Frankrike.

Rosévinet går mot en tydlig trend: elegans, ursprungsorienterade viner och, inte minst, viner som fungerar till riktigt bra mat även bortom sommarmånaderna.

Publicerad: 2017-05-23
Johan Franco Cereceda