Kolhydrater, protein och fett är för de allra flesta människor de huvudsakliga näringsämnen som ingår i den dagliga kosten. Det finns dock även andra ämnen som ger oss energi. Ett exempel är alkohol. Alkohol ger oss något mer energi än kolhydrater och protein, och något mindre än fett, närmare bestämt 7 kcal per gram alkohol. En deciliter rödvin ger ungefär 80 kcal och samma mängd whisky ger ca 220 kcal. Alkoholhaltiga drycker är alltså relativt energirika och för en alkoholist kan en stor del av det dagliga energibehovet komma från just alkohol. Ölmage – ett felaktigt uttryck Begreppet ²ölmage² är ett välkänt begrepp. Dock måste jag tillstå att det är ett något felaktigt uttryck. Detta på grund av att denna då ofta kraftiga, kanske till och med feta, mage sällan har uppstått genom för mycket öldrickande. Trots att en ölburk innehåller ca 230 kcal, är det inte energin från dessa som i huvudsak ger ölmage. Utan fram för allt de snacks som äts när man dricker öl. Chips, jordnötter, feta ölkorvar och annan skräpmat är oftast boven i dramat och orsaken till ölmagen. Det är alltså människans diet som ger honom eller henne ölmage och inte direkt alkoholen. Tilläggas kan att alkoholen, energirik som den är, dock kan ge personen ett totalt sett för högt energiintag per dygn. Vilket då orsakar fetma. Hormonet kortisol har också ett finger med i spelet. Hos alkolister är kortisolomsättningen störd. Kortisol har en direkt muskelneddrytande och vattensparande effekt , och detta ger det typiska utseendet med smala armar och ben men med en uppsvälld buk. Även detta ger definitionen ölmage. Vi ses på nytt om någon vecka, sköt om dig till dess, hälsningar Anna-Maria Wasner Med. Kand. Karolinska inst.
