Att tillverka ett bubbelvin

Att tillverka ett bubbelvin kan vi göra på flera sätt. Dels genom att låta vinet jäsa en andra gång på flaska (traditionell metod), dels kan vinet jäsa en andra gång på stora ståltankar (charmatmetoden).

Ett betydligt billigare sätt är att spruta in kolsyra direkt i vinet. Detta är däremot mycket ovanligt när det kommer till kvalitetsviner.

En andra jäsning innebär att vi först gör ett vanligt vin, sockret (som kommer från druvorna) reagerar med naturlig eller tillsatt jäst och då startar en så kallad alkoholjäsning. Efter ett tag dör jästen av alkoholen och normalt har vi ett vin där nästan allt socker jäst ut. Vinet är då torrt. Om vi nu ska få bubblor i vinet, häller vi i lite socker och lite jäst. Då sker en andra jäsning. Vid en jäsning skapas koldioxid, bubblor och eftersom vi förslutit flaskan eller ståltanken, stannar bubblorna kvar i vinet.

Vi kan sedan avgöra vinets sockerhalt genom att tillsätta ett torrt till sött vin. Vill vi göra en roséchampagne får vi tillsätta lite rött vin, men det är bara här i det nordfranska vindistriktet vi har tillåtelse att använda den metoden. Annars görs rosébubbel på blå druvsorter.

Alla vinländer producerar någon form av bubbelvin. Men det är bara i Champagne vinet får kallas för champagne.

I Spanien kallas det mest kända bubbelvinet cava, som också är gjort på en andra jäsning på flaska precis som champagne. I övrigt är likheterna få.

Italiens mest kända bubbel är prosecco som tillverkas på druvan Glera och görs på tankjäsningsmetoden eller charmatmetoden. Detta vin har ofta en sötaktig ton.

Tyskland och Österrike gör ett bubbelvin, ofta tillverkat på tankjäsning, som kallas sekt. Den är mycket ovanlig i Sverige.

I övriga världen går bubbelvin, oavsett tillverkningsmetod, under begreppet sparkling.

Vendela Bjurberg