Det lät som om Gustav Wasa kyrkans klockspel hade fått nya tonslingor. På Odengatans boulevard klingade vackra toner; men i otakt.
Kunde det vara ett buddistiskt väckelsemöte som marscherar runt hörnet?: kling, klong, klang.
Jag tyckte det lät sjungande klart; konstnärligt på något sätt. Innovativt, nytt. Kanske lite grazy, men vem är jag att klanka på nya toner?
Sen gick jag runt hörnet upp mot Västmannagatan; då såg jag.
Det var en vindsröjning som pågick. En stor jämrans slamsugare som rasslade ut betong och sten från översta våningen. Rakt ner genom långa metallrör.
Kling, kloang, klong.
Men vackert var det; som ett klockspel, eller nåt buddistisk klämtande.
Publicerad: 15 Mars 2010 @ 08:00,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Kan någon hjälpa mig här?
Mina skånska vänner J och M berättade om grannar där hemma som köpt skånelängor. De hade hästar, hundar, katter och framgångsrika företag. Det var visst nåt med flera SUVar, exklusiva kök och pool också.
Dessa olika familjer hade ett drag gemensamt: de reste inte utomlands på semester längre.
När de gör det gråter de.
Först glädjetårar, av lycka att få komma bort från allt.
Sen tårar av sorg, när det är dags att åka hem.
 Kinesiskt ordspråk: Storleken på vår lycka, står ofta i motsatt förhållande till storleken på vårt hus
Publicerad: 11 Mars 2010 @ 08:00,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Brorsan köpte hus i somras: var så glad, sa mannen till sin kamrat på fiket Salinos.
Det var visst billigare att bo i eget hus än i lägenhet, hade han sagt – brorsan.
Uppvärmningskostnaden låg på 1200 kronor, 800 kronor, 1100 kronor per månad; så hade han gått på – brorsan.
Det var i somras det.
Nu under vintern hade han tystnat – brorsan.
I december hade värmekostnaden varit på över 9000 kronor.
Januari och februari har han inte vågat berätta än – brorsan.
Publicerad: 10 Mars 2010 @ 08:00,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Jag skulle bli galen om jag betalat fyra fem miljoner kronor för nåt – å sen inte var nöjd.
L var ute och träffade väninnor igår som visst vad jag förstod satt upp till nästippen i blöjor, pendeltågstidtabeller och K-Rauta besök om helgerna.
En av damerna hade blivit "tvingad" ut från Kungsholmen till norrförort av sin man.
Hon var inte glad!
Men hörrni, om man köper nåt för så upp till taknocken mycket pengar måste man väl vara glad, lycklig och lite spralligt nöjd precis jämt hela tiden?
Inte bara en solig lördag i juli.
Publicerad: 2 Februari 2010 @ 08:28,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Jag tycker hus är konstiga. Alltså sådana där små hus som kallas villor.
Villor ser stora ut på håll; dubbelgarage, två våningar, stor entré och pampig altan.
Sen när man kommer in: trång hall, litet kök, små sovrum som mer liknar kabysser på minus tio kvadratmeter. Fönster som små gluggar och en takhöjd som omöjliggör annan armatur än en plafond.
Klart det finns slott på Lidingö utanför Stockholm, eller sköna funkisvillor i Bromma. Men nu snackar vi generellt.
I mina vänners lägenheter i Stockholms innerstad är det precis tvärt om.
De där lägenheterna ser inte mycket ut för världen utifrån. Fyra fem fönster på en husgavel, en bit upp.
Men sen, när man kommer in. Stor hall med en takhöjd på över tre meter. Fönster som en basketspelare kan stå raklång i. Dubbeldörrar mellan stora salar i fil mot en boulevard utanför.
Visst, de flesta bor mindre än så, och kanske på en tvärgata. Men ändå; de stora vackra fönstren och den spatsiösa takhöjden finns där oavsett antal rum.
Publicerad: 4 December 2009 @ 09:48,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
"Vi väcker Alva klockan halv sex på morgonen", sa den unga modern till sin gravida väninna. "Annars hinner vi inte till jobbet och dagis. Det blir låååånga dagar för henne. Hon är ju bara två år. För sen kommer vi inte hem på kvällen förän efter sex".
"Oj, nästan tolvtimmarspass!", sa kvinnan i grossess "men ni trivs där ute i huset, och tycker inte det är för långt till stan och arbetet?
Jag tog mitt kaffe och tittade ut över ett silverljust Slussen; tänkte att man nog inte ska gå över ån efter vatten.
Publicerad: 24 November 2009 @ 08:00,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Det var visning av lägenhet i huset mitt emot.
I taket hängde en ny lampa; en Louise Paulsen. I fönstren stod tända värmeljus, och nya orkideer.
Fram åt eftermiddagen, när visningen var över, gick mäklaren omkring och släckte ljus; krokade ner lampan; plockade bort allt stilish.
Allt är illusioner.
Publicerad: 21 September 2009 @ 09:34,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Jag drömde L och jag hade bokat ett hus på landet. Det var sommar, och huset skulle ligga vid havet.
Det visade sig vara fel; det låg invid en bondgård i Småland.
Bara skog och åkermark.
Det kan vara programmet, Mannen under trappan (SvT 1), som spökar.
Vi stod ut i fyra dagar, sen reste vi hem igen.
Publicerad: 18 September 2009 @ 09:47,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Där det tidigare låg fabriker, sopor och svartklubbar har det dykt upp stora moderna lägenheter med terrassbalkonger, som likt strandade finlandsbåtar vilar vid kajerna; dömda till evig bryggsegling.
Strax söder om Södermalm, vid vattnet, har Stockholms innerstad på 2000-talet för första gången på hundra år expanderat utanför det som kallas Tullarna.
Det är så kluckande behagligt att det gör ont i en innerstadsråtta, vars grönska begränsas till parker och ett träd på en innergård.
L och jag fantiserar om terrassliv mellan maj och september. Kolonialstilsinredd glasveranda med lågt liggande bord. Där skulle vi enkelt kunna ligga strandade och sippa GT tills levern säger ifrån.
Det byggs fortfarande; hela stadsdelar planeras; med namn som Kajpiren, Sjötorget, Strandslingan, typ.
Vi har hittat några frågetecken. Får vi fason på dem så kan det bli flytt:
1. Eftersom det lockas med att vara "innerstad" undrar vi – som kommer därifrån: Finns det gångavstånd i kvarteret till Bank, Systembolag, Apotek, bokhandel, livsmedelsbutik, bageri, cykelreparatör, skomakare, bio, teater och post? Om inte – är det ingen del av stan!
2. Finns det planer på att bygga fler broar mellan Södermalm och Hammarbysjöstad? Idag finns det två: Danvikstull och Skanstull – en i vardera ände av Sjöstaden. Det blir omständigt att cykla och promenera upp på dessa åbäken så snart vi ska till andra delar av stan.
3. Priset. När ska dessa justeras ner till nivåer så man kan bo där? En fyra på dryga hundra kvadrat kostar över fem miljoner – kronor; å så fem sex tusen i fast avgift – varje månad...!
Hyresrätterna har månadsavgifter som känns dubbelt så höga som i övriga innerstan.
Där finns det lite anpassning och justering att göra.
Annars är det bra.
Publicerad: 4 Maj 2009 @ 12:03,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Snart kommer de, några damer från Hemfrid: skurdiplomerade och dammcertifierade.
Jag har fallit för frestelsen att i alla fall en gång i månaden få professionell hjälp med städningen där hemma.
Självklart – vitt, vitare än vitt.
Det är någon ny skatteregel som gör att det faktiskt kan motiveras att ha städhjälp.
I princip är jag emot att vi ska skapa lågstatusjobb. Samtidigt som ett jobbs status ligger i betraktarens ögon.
Med alla varsel och arbetslöshet som rasat ut för våra fjällar den här vintern är det väl lika bra att det skapas nya jobb någon annanstans.
Publicerad: 27 Mars 2009 @ 09:27,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
På söndagarna i huvudstaden ses de komma med prospekten krampaktigt i giriga nävar, med uppskruvade innerstadsdrömmar.
De har just svängt runt kvarteret med SUVen, hittat P-plats och traskar med bestämda steg mot en av gatans så kallade trottoarpratare som skriker: Visning.
Det är en lägenhetsletare på jakt i kvarteret.
Med drömmar om vååååning, köksö och imposant adress, slinker köpare med klassreseambitioner kring fasaderna. Glosögt tittandes på arkitektur, med kännarmin avgörandes lägets socioekonomiska standard.
I nio fall av tio bor de här några år; sen går flyttlasset igen – till en campingplats på anabola. Eller om ni hellre vill; ett villaområde.
Vad är det lägenhetsletaren försöker finna här? Vad söker de?
Är det snygga kulisser att spela upp livets teater mot? En urban livsstil som matchar en önskad kosmopolitisk självbild?
Eftersom flyttlasset efter några år av högpresterad urban livsstil ändå kapitulerar för lusten av uteplatsonani.
Varför inte spara sig själv mödan. Åk till Täby på en gång. Tjacka plastlåda med altan på baksidan och carport där fram.
Svensken förblir ändå en skogsbrynsfascist med Carl Larsson komplex; drogad av Emil i Lönneberga-crack och Villavillekulla-syra.
Publicerad: 8 Mars 2009 @ 17:30,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
På Östermalm i Stockholm är det lite dyrare, lite finare, lite mer.
Jag fick följe med en kamrat som (fick jag veta) för en tid sen förvärvat våning på anrika östermalmsgatan (öfre östermalm – om än inte gröfre östermalm).
- Trivs frun och familjen, frågade jag, såsom man gör.
- Vi köpte våningen för 35 – och i höstas var den värd 82,5
Jaha, tänkte jag. 35 vadå – kunde det vara 35 tusen kronor kvadratmetern han menade?
82 komma fem? Viktigt med den där, komma fem, får vi anta.
Underligt svar på frågan; "trivs frun och familjen".
Jag är beredd att damma av den igen, ska jag? Okej, här kommer den:
"Det är synd om människorna"
Publicerad: 5 Februari 2009 @ 09:10,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
För någon vecka sen var det ett himla skrammel på gatan där jag bor. Det var en butik som hade leverans av varor tidigt på morgonen – klockan 04.30.
Vid den tiden, när hela staden sover, låter det väldigt mycket när varubilar dundrar med truck och pall.
Och det var inte första gången...
Så jag blev sådär arg som man kan bli när man blir störd och tycker att nu får det väl ändå vara nån ordning även i Vasastan där jag bor. Så jag tog och skrev ett mejl till Miljöförvaltningen och sa att "hurru, ska det vara på de här vise eller?"
Efter någon vecka kom ett snällt brev från sagda förvaltning, med diarienummer och allt. Där stod att åtgärd hade vidtagits och att skrammelbutiken var meddelad, och att de hade gjort åtgärdslista för att undiva bök vid arla gryning i framtiden.
Sen tog det ytterligare nån vecka så ringde det upp en jättesnäll kvinna, som kanske hette Lisbeth, från den där förvaltningen och frågade om jag stördes alltjämt.
När jag sa att nattsömnen var god ända fram till klockan ringer vid sju så tackade hon för sig och meddelade att ärendet var avslutat.
Sen kom ett brev där hela processen (från mitt nedslagna mejl, till den snälla damens telefonsamtal) stod nedplitat.
Jag blir bara så glad att det tycks fungera hela den här civilisationen som vi har tillsammans. Lite fyrkantigt och inte så raj raj kanske. Men klockan 04.30 är man glad att det finns nån som tycker att man inte ska behöva ha raj raj vid den tiden, om man inte är på lokal och vill själv.
Publicerad: 17 Oktober 2008 @ 13:57,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Igår kom en sån där bilaga med DN igen. Det gör det nästan varje dag. Den här kom från HSB, och alla som läst min blogg vet att jag är skeptisk till många påstådda fördelarna med bostadsrätt.
Men här kom en bilaga med tydlig avsändare så att ingen behövde gå miste om vem som lobbar.
I bilagan var det idel fördelar med borätt; ur ett enskilt mänskligt perspektiv. Enkät hade de också, för att få in gräsroten i sammanhanget.
De flesta ur enkäten var inte de strebers man skulle kunna förvirra sig att tro en bosparare skulle kunna vara: här var det snarare kreativa snällpunkare som i kör tyckte att det var bra att betala till sig själv istället för till någon annan. Den egna renoveringen, den var ju inte bara för ögats fröjd, utan en investering i borättens värdehiss – som implicit bara kunde gå upp.
Lite naivt kan tyckas i dessa dagar då det inte behövs studier i makroekonomi vid nåt universitet för att förstå att värdet på bostäder snarare är i samklang med världsekonomin och bankers finanser; än värdet på kakel, klinkers och nymålade köksluckor.
Dessa privatinvesteringar i sitt boende för allmän trevnad kan man även få göra i en hyresrätt: i alla fall hos Einar Mattsons Byggnads AB hos vilka jag hyr. De ställer till och med upp med hantverkare – gratis.
Ungefär var tredje hyra har jag räknat ut kommer tillbaka till mig och min lägenhet i form av nytt handfat, målade väggar och fixade köksluckor. Jag bara pekar och visar, Einar & co gör resten; det har jag redan betalt för.
De som tjänar pengar på borätten är mest mäklare; och framför allt bankerna; som nu i dessa dagar har en massa låntagare att mjölka stålar från. Bra för banken, bra för direktörsbonusen.
När du städar där hemma, tvättar fönster eller köper ny mosaik till toan; då är det bankens golv du svabbar, bankens fönster du putsar och bankens toalett som renoveras.
Och du står för notan: snälla banken kan ni vara med och betala renoveringen av vår bostadsrätt. Vi äger den ju tillsammans? Visst, säger banken, ta ett nytt lån bara så finns det pengar att fixa för.
Banken har via sin lobbing fått dig att tro att det är din lägenhet, och all privatinvestering är till dig.
Inte ens om du betalt av hela lånet, eller köpt kontant, är du fri. Bostadsrättsföreningen, eller den bank föreningen har lån i, är den egentliga ägaren. Du disponerar bara en lägenhet. Skuldfri eller inte; föreningens skuld är även din skuld.
Den som står i skuld är som bekant inte fri.
Publicerad: 12 November 2008 @ 08:48,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
- Den kostade fem miljoner kronor; men för den summan får man inte allt man vill ha; man kan inte förvänta sig kunna kryssa i alla boxarna, sa mannen på caféet när han förklarade för sin väninna om sitt bostadsköp inom Stockholms tullar.
Fem miljoner kronor, tänker jag. Undrar hur mycket man ska förväntas betala för en trerummare i Stockholm för att kunna fylla i alla de där boxarna. Sju miljoner, eller?
Nu lät det ju som om det var alldeles fantastiska hundra kvadratmeter som spekulanten fått för sina fem miljoooooner: etagevåning, högt i tak, synliga bjälkar, glas längst med hela väggen ända upp till taket i köket, spotlights, parisisk utsikt över stadens tinnar och torn.
Men ändå. Skulle jag betala 50 000 kronor per kvadratmeter skulle även boxar jag inte visste jag behövde vara i kryssade.
Sen pulsade L och jag ut i oskuldsfullt vita snömassor till Cirkus på Djurgården; såg Bo Kaspers Orkester och lyssnade på sånger om "en helt annan värld".
Publicerad: 25 November 2008 @ 09:37,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
De blir fler och fler; de där som flyttar in till stan igen när de fått barn.
Så brukar inte normresan se ut i Stockholm:
unga paret bor innanför tullarna, som man säger i Stockholm; får barn, köper hus med gräsmatta.
Där brukar det ta stop. De försvann; senast man såg dem var i en bilkö eller på K-Rauta.
Men någonting har hänt. Jag hör fler och fler av dessa barnfamiljer som säljer villavillerkulladrömmen och flyttar in till stan igen.!
"Flytta till förorten och dö en smula" sa Ann Söderlund i en intervju i SvD i lördags.
Hon berättar vidare i intervjun att "i villaområdet levde man under sommarhalvåret. Då grillade folk och umgicks över tomtgränserna, sen blev det alldeles dött på hösten."
Vad synd, tänker jag, att det ska vara så att det inte är samma stad i hela stan; med lekplatsparker, spring-i-kring-torg, välkommen-hej-hej-butiker.
Hmm, nu ökar väl köpa-bostads-trycket ännu mer på innerstaden. Tänk om alla pendlande-fram-och-tillbaka-barnfamiljer flyttar inom tull igen.
Äh, de är välkomna allihop, Det finns redan massor med barn i stan; så in med fler. Barnleks-parker har vi gott om, och latte-caféer och spring-i-kring-torg likaså. Det finns nog plats för alla. Annars bygger vi bara mer.
Morgonrosiga kvartersmammor, cyklande dagispappor och bävernylon-knattar kan man aldrig få för många av.
Publicerad: 27 November 2008 @ 09:02,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
Ferrari, Porsche och en dyr BMW stod alltid utanför mäklare i kvarteret. Inne på kontoret var full aktivitet: telefon vid örat, bankpapper under armen och såna där trottoar-pratare i högsta hugg.
Det fanns pengar att tjäna för den som höll sig framme.
uj uj uj
Banken spred pengar som en vattenspridare en toktorr sommar. Mäklarna var där och blötte ner sig.
Säkert trodde de att förtjänsten berodde på egen kraft och affärsmässighet.
Sen var det nån som ströp den där vattenslangen; stilla sitter di nu på mäklarkontoret när jag gick förbi. Telefonen ligger död.
Eftertänksamma tittar de ut över torget; undrar när nästa vattenskada ska komma.
Publicerad: 2 December 2008 @ 10:32,
Kategori: Bostad,
Kommentarer: 0 st
|
|
RSS-feed