Dom är flera miljoner; på vissa ställen miljarder.
Asiaterna!
De lär vara deras århundrade nu. Dags att huka sig?!
Jag är inte förskräckt.
Klart asiaterna vill att Asien utvecklas.
Men de har en bit kvar. Det skriver jag med stor respekt för deras mångfald, kraft och ambition.
Ännu så länge är de att betrakta som ett par miljarder människor som springer i vägen för varandra – utan grundstrukturer för en riktad kraft, för att rikta energin som en svetslåga.
Ännu är det att betrakta som ett tomtebloss; ett stort jävla tomtebloss.
När jag är i Thailand (64 miljoner invånare) ser jag tydligt den där ickeriktade svetslågan. Folk jobbar hela tiden, överallt. Men de kommer sällan någon vart. Det finns en enorm fattigdom som många i landet har svårt att ta sig ur. På grund av grundläggande felaktiga strukturer.
64 miljoner utbildade och välorganiserade thailändare hade kunnat vara en enorm kraft.
Nu är det bara ett fåtal som berikar sig på den billiga arbetskraften och de låga skatterna. Stora delar av befolkningen är i våra mått otroligt fattiga, och kommer förbli så.
Det ligger i globaliseringens natur att vilja hålla de fattiga lågavlönade Asien fattigt, ostrukturerat och outbildat.
De producerar, vi konsumerar.
Publicerad: 19 Januari 2010 @ 12:44,
Kategori: Asien,
Kommentarer: 0 st
|
|
RSS-feed