I inledningstexten till boken Revolutionary Road står det att det femtio år efter bokens utkomst är konstigt att det ännu finns människor som inte läst den.
Jag är visst en sån som inte läst.
Filmen har landat hos biografmaskinisterna för någon månad sedan; den ska jag också se >>
Men boken först.
Redan efter femtio sidor känns det som författaren Richard Yates hade samma funderingar som jag vad gäller boendeformen villa, förortsidyllen, småstaden.
Jag förstår alla argument för villan: garaget, fler kvadratmeter, altanen, tomten, skogsbrynet och rosenbusken.
Men jag köper dem inte.
Den viktigaste ingrediensen fattas:
Torget
Forumet, caféet, butiken, brunnen, parken, restaurangen, teatern, scenen, kulturen, gatan, hörnet.
I Norden är det för kallt för spontana möten. Människor sitter hellre inne, eller på egen altan några korta veckor om sommaren; var och en för sig; bredvid en blå studsmatta och varsin tvättvinda.
Det kanske är mina italienska rötter som gör det – men jag behöver ett torg, en park, en gata, ett café. Vi kanske inte likt Aristoteles snackar filosofi eller skapar demokrat där på torget. Men det gjorde nog inte alla greker på den tiden heller.
Publicerad: 10 Mars 2009 @ 06:03,
Kategori: Böcker,
Kommentarer: 0 st
|
|
RSS-feed