Det stod i nån tidning att det ska debatteras om glesbygdsbarn på TV – att barnen i glesbygd har mindre tillgång till aktiviteter som: bio, badhus, föreningsliv, disko; och vad vet jag, som barn och ungdomar vill ha tillgång till.
Är det inte det som är själva idéen med att bo i glesbygd, att det är glest mellan folk?; följaktligen slipper man allt buller, alla människor och alla pockande möjligheter.
Lugn och ro helt enkelt; det var väl det som var en av anledningarna till att bosätta sig där.
Nu är det väl föräldrarna som mest väljer vart det ska bos; ungarna följer bara med. Det gäller barn oavsett om det bos i glesbygd, i stad, i Lappland eller i Skåne.
Det är mest föräldrarna (tror jag) som agiterar för att barnen och undomarna ska ha vettiga fritidsaktiviteter; glesbygd eller ej.
Men vad blev det då, om det byggs en massa badhus, biografer, cafféer och föreningslokaler där i skogsbrynen; jo, si det blev en stad.
Nu finns det en massa städer överallt i hela landet, med en hel massa grejs som människor kan vilja ha och göra saker med. Då får man liksom ta och bo i en sån där stad om man vi ha tillgång till det.
Visst finns det en målsättning i Sverige att människor ska få bo kvar i den kommun de är födda i? Bra, det ska bli härligt för sonen C när han fyller 18 år och kommunen hör av sig till honom med förslag på en hyreslägenhet i centrala Stockholm.
Publicerad: 13 Februari 2009 @ 13:01,
Kategori: TV,
Kommentarer: 0 st
|
|
RSS-feed