Mannen, vem tror han att han är, komma här och spela Allan, uttryckte sig en medborgare som vanligen betecknas som invandrare.
Jag och Aisha har kollat värsta huset. Du vet, radhus i Sollentuna. Tomt, sådär så barnen kan springa ut. Altan, man kan grilla. Fett bra för barnen, mannen, sa en annan som slarvigt betecknas andra generationens invandrare.
Vi ska köpa stor bil, mannen, sa en tredje. Tror det blir Volvo. Du vet, mannen, den är fett säker. Bra avbetalningsvillkor. Vi får rum med barnvagn i baklucka – utan att ta av hjul. Fattar du, enklaste grejen.
I sommar då, sa en man med persiska rötter. Jag tar hela familjen, åker till Mallorca. Två veckor. All inclusive. Bamseklubb, allt. Jag och frugan kan ligga vid värsta feta poolen. Dricka paraplydrink, du vet mannen, tjejer gillar sånt.
Då slår det mig plötsligt: de som kallas invandrare har gått och blivit svennar!
Sen började andra akten av premiären på Vem är rädd för Virginia Woolf på Stockholms Stadsteater. Alla gick in till sina platser; svenskar, andra generationens invandrare, utlandsfödda svenskar, nysvenskar – eller vad vi nu heter, alla vi som är svennebanan.
Publicerad: 14 December 2008 @ 10:16,
Kategori: Teater,
Kommentarer: 0 st
|
|
RSS-feed