Jag älskar ingången och utgången av filmen Burn after reading; från en satellit över USA, beamande ner djupare och djupare in över landet, ner genom molnen, slutligen rakt in i CIA's huvudkontor i Langley. Och så på slutet; upp genom taket på det där CIA huvudkontoret, upp genom molnen och ut i rymden igen.
Där emellan är det en mänsklig rundgång med händelser som den ena leder in i det andra. Ett fint sätt att belysa att vi alla liksom har beröringspunkter; men förhoppningsvis inte med samma konsekvenser som i filmen.
Ingen människa en ö, typ.
Ungefär som filmen Streets of New York: där jag tror det är åtta personer som alla har ett förhållande med någon, men är otrogen med en annan, som i sin tur dejtar en tredje, som är kär i en fjärde, som ligger med den femte o.s.v. till den åttonde, som är gift med den första.
L och jag var på kino igår och såg Burn after reading; med bland andra Brad Pitt och George Clooney. I filmen alltså, inte med oss på bion.
Trots filmens slut och tragikomiska detaljer gav den en känsla av att det mesta av det vi gör här på jorden är inte så stort och märkvärdigt när man tar ett steg ut i rymden och tittar på det lite på håll.
Viktigt förstås – men inte hela världen.
Publicerad: 8 December 2008 @ 17:00,
Kategori: Bio,
Kommentarer: 0 st
|
|
RSS-feed