Efter att ha varit med om 19.000 julbordsgäster på Uriksdals Wärdshus är det skönt att få vara ledig. Njuta av goda vänners sällskap och gott vin. Juldagen tillägnades studentåret 1994.
1994 Penfolds Bin 707 uppvisade en tät, mörk och fin färg. Doften härligt utvecklad med inslag av både mörka bär, blyerts, stall, läder och mycket mer. Glädjande att upptäcka att vinet fortsätter att utvecklas i glaset.
Halvägs genom flaskan dök bror upp med Stilton och pepparkakor, en underbar kombo. Det krävde dock lite mer utav vinet varför en flaska Amarone uppbringades.
1994 Amarone de Valpolicella Classico från Bertani. Moget, utvecklat, något eldigt och mycket läckert. Den utvecklade aromerna förde tankarna mot en Tawny Port. Torkad frukt, läder och harmoni i både syra och tannin.
För att runda av det hela plockade jag fram en flaska av något som jag trodde var en gammal Châteauneuf från Mont Redon. Bra vin för alldel men inte i närheten av de två tidigare. Vilken överaskning jag fick när korken drogs ur.
En helt suverän Cornas från Alain Voge, årgång 2005. Perfekt uppföljning till amaronen. Tät färg och packad med mörk frukt, läder och kryddor. Ett ungt vin för all del men med fantastisk finess och intensitet. Om inte minnet sviker mig igen tror jag mig ha någon flaska kvar. Det är alltid lite lotteri när jordkällaren äter upp etiketterna. Men, som triss-reklamen säger, plötsligt händer det!
Andreas Kjörling, Sommelier
Publicerad: 26 December 2009 @ 17:27,
Kategori: Egna tankar,
Kommentarer: 0 st
|
|