|
Chile är en av världens största exportörer av vin. Här har vinmakare de senaste 20 åren skapat premiumviner som slår världens stora bordeauxer i blindprovningar. Men Chile har en väldigt lång historia av vinodling.
1. Allt började i mitten av 1500-talet när katolska präster tog med sig vinplantor från Spanien för att kunna göra nattvardsvin.
2. En fransman – Silvestre Ochagavía – tog 1851 med sig vinstockar av dåtidens mest kända druvor och planterade dem på sin mark i Talagante, väster om Santiago. Han introducerade Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir, Sauvignon, Sémillon och Riesling. De här druvslagen blev basen för den moderna vinodlingen i Chile.
3. Chiles klimat är perfekt för vinodling: 300 soldagar per år, en jämn nederbörd, varierad jordmån och stora temperaturskillnader mellan dag och natt.
4. Det perfekta klimatet skyddar dessutom Chiles vinrankor från skadedjur och sjukdomar. Den fruktade vinlusen härjade i Europa på 1800-talet och för 30 år sen förstördes amerikanska vinodlingar. Men Chile har alltså klarat sig.
5. Carmenère är Chiles nationaldruva, som är svårodlad i Europa på grund av lång mognadstid och stort behov av värme. Men i Chiles 300 soldagar per år har druvan hittat det perfekta hemmet.
Se nedan för våra tips på bra viner från Chile!
[product] 120839 | Doft: Fruktig aromatisk med inslag av svarta vinbär, lakrits, vanilj och mogna björnbär.
Smak: Fruktig smak med toner av mörka bär, lakrits, en hint av vanilj och en liten strävhet. Levereras i trälåda.[/product]
[product] 90679| Lagring: 45 % av vinet lagrades i åtta månader på 1 och 2 år gamla franska ekfat.
Smak: Aningen kärv, ungdomlig, liten bitter ton, kryddig, lingon, torr, inslag även av mocka, peppar.[/product]
[product] 30986 | Doft:Doften är fylld av aromer av mörka körsbär, kanel och toner av vanilj.
Smak: Smak av mörka bär, torkade plommon och kryddiga toner ger vinet en koncentrerad aromatisk upplevelse med en lång och varaktig eftersmak.
[/product]
Chile con Carne har redan blivit en favorit. Ett vin för dem som vill göra valet enkelt för sig och samtidigt dricka ett gott vin till helgens favoritmåltider. Precis som namnet antyder passar det bra till kött och till svenskarnas fredagsmys-favorit tex-mex. Vinet är smakrikt, gott och prisvärt och säljs på 1,5-liters bag-in-box, motsvarande två vinflaskor för bara 99kr!
Carne betyder kött på spanska, det språk som talas i landet där vinet är framställt, vilket är Chile. Vinet är utmärkt till den typ av rätter som så många i Sverige älskar när de ska umgås, må bra eller fira något på helgen tillsammans med familj och vänner.
Hos producenten är man stolt över sitt ursprung och därför har man designat Chile con Carne med den chilenska flaggans färger fast med inslag som påminner om gamla cowboy-filmer. Det förstärker känslan av att det är ett smakrikt rödvin med hög fruktintensitet och balanserad smak och som är lätt att tycka om.
Chile con Carne är ett är smakrikt och fruktigt rött vin. Det innehåller druvorna Cabernet sauvignon (85 %) samt Syrah (15%). Cabernet sauvignon ger vinet toner av körsbär och svarta vinbär och Syrah ger smak av björnbär, hallon och violtoner med inslag av vanilj och choklad.
|
Chile Con Carne har en fruktig doft med inslag av björnbär, svarta vinbär, hallon och viol. Smaken är relativt mjuk och fruktig med toner av mörka frukter och bär samt en stänk av lakrits. Både vinets balans och smaklängd är bra, speciellt i relation till priset.
Vinet passar utmärkt till medelkraftiga kötträtter.
Chile Con Carne är gjord på druvorna Cabernet Sauvignon och Syrah som kommer från vingårdar i Central Valley i Chile.
Det är ett av Chiles svalaste vinområden. Men det är också ett av de mest spännande, hetaste om man så vill. I synnerhet som trenden går mot svalodlade vindruvor. Bienvenidos a Bío Bío.
Visst finns det vindistrikt som får igång en så där lite extra. Det kan vara gamla klassiker som fått en nytändning eller ett nytt vindistrikt i ett lite mer okänt land som plötsligt gör sig hört. Det är inte vanligt, men det händer. Å andra sidan när det händer, blir de extra roligt. Det är ju precis det som gör vinvärlden så intressant, att den hela tiden överraskar.
Central Otago i Nya Zeeland är ett sådant, Napa Valley i Kalifornien eller Villány i södra Ungern. Och förstås – Bío Bío, Chiles lilla distrikt en bra bit söderut från huvudstaden Santiago och de mer namnkunniga områden som Colchagua, Casablanca och Aconcagua.
Alla som varit i Chile överraskas av hur grönt det är, hur landet är så långt från den schablonbild vi har av det sydamerikanska landskapet som kargt, ökenlikt, ödsligt. Stora delar av det över 400 mil långa landet påminner mer om Norge än exempelvis Argentina med sina jättelika slätter. Det är svalt, bergigt och grönt, närmast klorofyllgrönt. Men det är inte bara det som överraskar, för kommer man ner en bit, till just Bío Bío, kan man också ganska snart konstatera, utan att tänja för mycket på gränserna, att vinerna som nu lämnar distriktet 50 mil söder om den chilenska huvudstaden Santiago de Chile är överraskande till sin karaktär. Överraskande för att vara från Chile.
Det är heller inte konstigt. Egentligen. Här råder nämligen helt andra betingelser för vinodling än i de områden som omgärdar huvudstaden där lejonparten av alla odlingar och vinerier finns. Det är ett betydligt mer kylslaget klimat i södra regionen, Bío Bío ligger dessutom en bit in i landet, mellan två parallella bergskedjor och har ett mer utpräglat inlandsklimat.
Här ställs vinproducenterna inför helt andra utmaningar. Traditionen har ju inneburit volym, varma dalar, högt skördeuttag och närmast optimala förutsättningar när det kommit till produktion av bra viner, prisvärda viner, sköna bordsviner som kanske inte lämna bestående intryck. Bueno, bonito y barato, var länge något de chilenska producenterna fick kommenterat när deras viner provades, alltså bra, bussigt, billigt. Inte så upplyftande för en vinnation som i mitten på 1990-talet började hitta ut på marknaden efter att landets styrts med järnhand av diktatorer.
Nya utmaningar med andra ord. Visst har Chile också gått från klarhet till klarhet när det kommer till kvalitet och detta inte minst när det kommer till vinproduktion i just svalare områden. Det känner man till på Cono Sur, en av landets i särklass mest intressanta vinproducenter. Som också hittat till Bío Bío och som idag gör en hel del intressant.
– Det är just det svala klimatet som är den stora utmaningen. Men också det som ger stora fördelar, säger Cono Surs vinmakare Adolfo Hurtado när jag träffar honom.
Han vet väldigt väl att behandla områdets råvara och gör ett flertal spännande viner, inte minst på Pinot Noir, en druva som klarar det kylslagna klimatet mycket väl. Samtidigt ska vi veta att landet inte direkt går under av värmebölja. Alla som någon gång åkt till Valparaíso för att bada, har helt klart åkt fel. De flesta chilenare skyr sin egen kust och åker hellre över till kontinentens östra sida.
Från Bourgogne till Bió-Bió – läs mer om den välodlade druvan Pinot Noir.
Stilla Havet ger mycket svala områden som är optimala för odling och håller man bara sig borta från de djupaste dalarna kring de varmaste breddgraderna, ja då vet man vad svalka ger för fördelar. Och nackdelar. Det är mer svårjobbat, det kräver andra, mer svårjobbade druvor och skördeuttaget blir alltid lägre. Exklusivt? Ja, om man skippar värderingen som ligger bakom begreppet och snarare tänker på exklusivt som i låg produktion.
Men det är inte bara Pinot Noir som odlas i området. Här hittar vi också den andra av Bourgognes ikoner, Chardonnay och en hel drös av vindruvor som trivs i svala miljöer: Riesling, Sauvignon Blanc, Gewurztraminer, många av dem mycket aromatiska till sin karaktär. Och på rödvinssidan ser vi att det dyker upp en del viner på Cabernet Sauvignon som ibland kan få en karaktär av den mer gräsiga Cabernet Franc, en grön ton. Men är det svalodlad Cabernet Sauvignon är det snarare legio än undantag och en smak vi börjar vänja oss vid.
Vad som är extra intressant med detta lilla sydliga område är, utöver vinerna, hur distriktet lyckats exponera sig utomlands, hur det förmått skapa ett internationellt intresse utöver det vanliga. Producenterna är få, vinerna i mycket små volymer, på exportsidan är de fortfarande ovanliga och med tanke på att Bío Bíos export endast täcker knappa procenten av landets totala export, måste man tillstå att man lyckats profilera sig rätt duktigt.
Men som ofta när det kommer till den chilenska vinnäringen är det framför allt premiumviner som lämnar landet för vidare transport. Så även när det kommer till Bío Bío.
Det är svårt att sia om framtiden, men den plattform man idag byggt ser ut att vara stadig. Vinerna som dyker upp mottas med stort intresse och så länge den svala trenden håller i sig, torde vi bara ha sett början på vad områdets producenter kan leverera.
Sedan får tiden utvisa om intresset svalnar eller om man lyckas utveckla Bío Bío till en referens som just Napa Valley i Kalifornien, Villány i Ungern och Central Otago lyckats göra.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
